”Glöm inte bort lätta fordon när elvägarna byggs”

2020-03-25 12:00  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Tunga fordon i fjärrtrafik har hela tiden varit i fokus för elvägar. Men lätta fordon står för huvudparten av utsläppen på vägnätet och bör inte utestängas, skriver Conny Börjesson.

Jag riktar mig till politiker, till Trafikverket och till fordonsindustrin inför kommande teknikval för en utbyggnad av elvägar i Sverige. Det är i förhoppning att bidra till att klara den ”monumentala utmaning” vi alla står inför.

Elvägarna är en räckviddsförlängare för fordon, och möjliggör eldrift för fordon av olika typer med små batterier. Det gör att fordonen blir lättare, billigare och mer energieffektiva än exempelvis dagens suvar.

Många fler skulle kunna klara sina behov med ett lätt fordon som inte behöver en större batterikapacitet än 10 kWh. Nyttjandegraden av elvägsinvesteringen kan bli större och intäkterna öka med fler brukare. Därför är ett av de viktigaste kraven vid det kommande teknikvalet för elvägar att även lätta fordons behov ska uppfyllas.

Läs mer: Är elvägar lösningen på en ”monumental utmaning”?

För att uppnå detta behöver fordonsindustrin ett nära samarbete med teknikutvecklarna för att finna lösningar på att integrera strömavtagare i sina arkitekturer.

Strömavtagaren skulle kunna hanteras som ett fabriksval eller till och med som ett tillbehör som kan utvecklas av många fristående tillverkare för att få ner priserna på dessa samt skapa nya affärsmöjligheter och jobb. Mekaniska och elektriska gränssnitt till fordonen behöver standardiseras för att kunna möjliggöra detta.

En mindre total mängd batterier i vägfordonen sparar på naturresurser och miljön och bidrar till att täcka andra behov till exempel i industrin, för båtar, flygplan, våra bostäder och inte minst i elkraftnäten. En viktig faktor i sammanhanget är en begränsande batteritillgång och ledtider för kapacitetsutbyggnad av tillverkningen. Då är det gynnsamt med ett mindre behov av batterier till vägfordon.

Utöver laddning kan elvägar förse fordonens elmotorer direkt med el utan några omvandlingssteg från elproduktion via elnäten till vägen och vidare via strömavtagaren till elmotorn och fordonets drivhjul. Det har den totalt sett bästa verkningsgraden och är därmed det allra mest energieffektiva sättet för framdrivning på vägnätet.

Läs mer: Forskare: Sverige ligger längst fram i världen med elvägar

Elvägarna kan bidra till en heltäckande laddinfrastruktur tillsammans med stationära laddplatser på lämpligt valda ställen med nyttjande av samma typ av strömavtagare vilket också stödjer laddning av självkörande elfordon framöver. Och mindre batterier minskar behovet av höga laddningseffekter för samma laddningstid.

Alla länder har inte samma situation, vilket är viktigt att förstå. Tyskland har till exempel stor andel transfertrafik med lastbilar mellan öst och väst som bidrar stort till vägutsläppen inom landets gränser.

Sveriges situation ser annorlunda ut med en annan fördelning av utsläppen mellan tunga och lätta fordon. Lätta fordons andel är större i Sverige. Det är extra viktigt att små länder i Europa framför sina behov och krav. Sverige har dessutom hittills legat först i världen i elvägsutvecklingen och kan och bör fortsatt visa vägen.

Conny Börjesson,

pensionär, ingenjör inom elektromekanik, erfarenheter från fordonsindustrin och som forskare hos Rise Viktoria inom elektromobilitet med fokus på elvägar sedan 2010.

Elvägstekniker i Sverige

I Sverige utvärderas just nu fyra elvägstekniker. Dessa demonstreras på cirka 2 kilometer långa sträckor på allmän väg.

Luftledning från Siemens enligt samma princip som tåg använder sig av. Har testats vid Sandviken.

Strömskena i marken från Elways. Testas vid Arlanda.

Trådlös laddning från Electreon. Byggs just nu på Gotland.

Strömskena ovan mark från Elonroad. Byggs just nu i Lund.

Någon av dessa fyra tekniker kommer att användas i en större pilotanläggning på 20-30 kilometer. Besked om vilken teknik och sträcka det blir väntas till årsskiftet. Regeringen har avsatt 300 miljoner till pilotsträckan och hoppas på lika mycket i medfinansiering från privata aktörer.

Mer om: Debatt Elvägar

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt