”Ge inte alla forskningspengar till de stora”

2012-06-10 07:00  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Alltför många utbildningar och forskningsprojekt drivs helt utan kontakt med näringslivet och samhället. Varannan student upplever att kontakten med arbetslivet är bristfällig. Och dessvärre går politikerna åt fel håll, satsar på excellens i stället för på samverkan mellan forskning och näringsliv. Det tycker en lång rad företrädare för näringslivet.

Sverige har en stor outnyttjad tillväxtpotential i den högre utbildningen och forskningen. Den svenska staten satsar varje år 55 miljarder kronor på utbildning och forskning vid universitet och högskolor. Vi som är verksamma i teknikintensiva företag i näringslivet menar att Sverige skulle kunna få mycket större utväxling av dessa resurser än vi får idag.

I vår verksamhet upplever vi en alltför stor distans mellan det som sker på många håll inom universitet och högskolor och det som företagen arbetar med. När det i stället för en koppling finns ett stort avstånd mellan forskning och industri, då omsätts inte forskningen till innovationer. Studenterna får då inte heller en så kvalificerad och relevant utbildning som de behöver.

Vikten av en fungerande integration och ett samspel mellan forskning, utbildning och innovation, näringsliv och samhälle kan inte nog understrykas. För att uppnå tillväxt och konkurrenskraft behövs utbildning och forskning som möter behoven i näringslivet och på arbetsmarknaden. Det gäller att öka omsättningen av ny kunskap och kompetens till kommersialiserbara idéer och koncept. Det gäller att skapa flöden av problemställningar och utmaningar från den praktiska verksamheten till forskningen som sedan kan ge ny energi till innovationer och konkreta tillämpningar.

Vår erfarenhet är att en modern och väl profilerad högskola som Blekinge Tekniska Högskola, BTH, visar på ett annat sätt att arbeta än vissa av de äldre, större och mer traditionellt orienterade lärosätena. Innovationsverksamheten vid BTH bidrar till nya varor och tjänster inom befintliga och nya företag. Av de 15 innovationsprojekt som avslutades under 2011, resulterade sju i nya produkter eller affärskoncept.

Två exempel på företag som arbetar nära BTH kan illustrera betydelsen av en nära samverkan mellan företag och akademi för att skapa stark innovationskraft.

Ericsson driver forskningsprojekt med BTH inom nyckelområden som programvarutveckling, betalningslösningar och teknik för att lägga resurser på internet (Cloud Technology). Projekten genererar resultat som används lokalt och globalt inom Ericsson.

Entreprenörsföretaget Compuverde arbetar på den snabbväxande marknaden för lösningar av lagring i molnet på internet. Företaget har i en nära samverkan med BTH utvecklat innovativa lagringslösningar som skyddas av ett hundratal patent. Compuverdes lagringslösning halverar energikostnaderna och sänker investeringskostnaden kraftigt.

Vår uppfattning är att den bästa utbildningen och forskningen utvecklas i en tät samverkan med näringslivets och samhällets behov av ny kunskap och kompetens. Ett näringsliv som dagligen efterfrågar kompetens, från såväl studenter som forskare, och forskningssamarbeten.

Detta kan låta som en självklarhet men dessvärre vet vi och många andra företag med oss att alltför många utbildningar, alltför många forskningsprojekt drivs helt utan kontakt med näringslivet och samhället. En stor undersökning av Svenskt Näringsliv visade nyligen att varannan student upplever att kontakten med arbetslivet under utbildningen är bristfällig. När vi diskuterar frågan med kollegor i industrin är det många som inte känner en nära kontakt med forskningen. På samma sätt är det alldeles för många forskare som inte tillräckligt ofta blickar bortom institutionernas trygga väggar.

Det finns en fälla i diskussionen om akademisk excellens att enbart premiera rent inomvetenskaplig forskning där man noga räknar varje publicerad artikel men missar att räkna innovationer eller vilken forskning som kommersialiseras. I vår värld är det lika intressant hur ett framsteg kan användas av andra som hur stort forskningsvärdet är.

När man mäter forskning, konkurrenskraft eller innovation i internationella jämförelser rankas Sverige högt. Sverige satsar mycket på forskning och innovation. Men vi borde få ut mer i form av jobb, företag och tillväxt. Vår uppfattning är att brister i samspelet mellan forskning och företag spelar en viktig roll i detta.

Vi upplever dessvärre att de politiska signalerna går i fel riktning. De styrande politikerna på Utbildningsdepartementet driver en politik som bygger på att excellens måste ske på bekostnad av samverkan med näringslivet istället för att se att det är två sidor av samma mynt. Det ser vi genom att staten kraftigt gynnar de stora och traditionella lärosätena ekonomiskt medan innovativa lärosäten som arbetar nära näringslivet missgynnas.

Vi vill slå ett slag för en bredare syn på kvalitet i forskning och utbildning. Rätt kombination av akademisk excellens och relevans för näringsliv och samhälle kan ge betydande vinster. För att Sverige ska klara den framtida konkurrensen är det nödvändigt med ett närmande mellan akademi och arbetsmarknad, mellan forskning och näringsliv. I vårt samarbete kallar vi det akademiskt entreprenörskap.

Alexander Kara, platschef ABB AB, High Voltage Cables

Martin Åkesson, vd Almi Företagspartner Blekinge AB

Thomas Lundahl, vd Areva NP Uddcomb AB

Anders Johansson, platschef Aura Light International AB

Holger Wränghede, vd Celekta Gruppen

Peo Sundelius, platschef Ericsson Karlskrona

Magnus Forsbrand, vd Kamstrup i Karlskrona AB

Valdemar Skantze, vd AB Karlskrona Lampfabrik

Conny Midenhag, vd Koneo Midcon AB

Mikael Blomqvist, vd Michano AB

Claes Rydén, vd MRT System International AB

Carl-Gustav Mattson, vd Roxtec International AB

Peter M Nilsson, regionchef Semcon Caran AB

Tony Michaelsen, linjechef Stena Line Scandinavia AB

Mer om: Forskning FoU

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt