”Forskarna har fel – vi har visst visioner för plasten”

2019-02-28 15:00  
Lena Lundberg, ansvarig plastråvarufrågor, IKEM – Innovations- och kemiindustrierna.

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

REPLIK. Vi kan inte sluta kretsloppet för plast på egen hand. Men vi har visioner om hur vi kan hjälpas åt för en hållbar plastanvändning, skriver Lena Lundberg, Innovations- och kemiindustrierna.

Forskarna har fel. Visioner, planer och satsningar för att lösa plastens utmaningar finns. Branschen jobbar på flera fronter, men visst, vi kan bli bättre på att nå ut. Näringslivet kommer dock inte kunna lösa utmaningarna självt utan det krävs överenskommelser med övriga samhället för att sluta kretsloppet för plast.

I debattartikeln ”Det räcker inte att förbjuda sugrör och plastkassar” lyfter forskarna frågorna om hur plastens utmaningar i frågor om användning av fossil råvara och nedskräpning ska lösas. De tycker inte branschen har någon vision om hur det ska gå till. Branschen är dock varken är visionslös eller passiv.

När det gäller nedskräpning har vi länge drivit frågor om vikten av fungerande avfallssystem och attityder kring nedskräpning. Vi har finansierat och medverkat i forskning kring beteenden och vi driver gemensamt i Europa kravet på att förbjuda deponier, då det inte får finnas någon risk för att avfallet ska hamna i naturen.

Koldioxid som råvara

2018 formade vi över flera industrisektorer en gemensam forskningsagenda på europanivå för att utveckla alla delar från design av produkter till förbättrad återvinning. Även vägarna för att byta råvaran från fossila resurser till återvunnen och förnybara råvara eller att använda koldioxid som råvara inkluderas.

I frågor om att komma bort från fossil råvara har vi i Sverige i tio år drivit visionen om att byta till återvunnen och förnybar råvara, och att Sverige kan bli ett föregångsland. I den gemensamma visionen Blågul Kemi har vi drivit på om möjligheterna att använda förnybar råvara som till exempel skogsrester. Ett delresultat av det är att vi tillsammans med Skogsindustrin och TEKO Textilindustrin initierade och startade Bioinnovation, ett av Sveriges strategiska innovationsprogram.

Företagen har varit aktiva, 2011 startades Skogskemiprojektet som var en dialog mellan kemi-, skogsindustri och forskare. 2015 ordnade vi ett öppet seminarium i riksdagen om genombrotten kring att använda koldioxid som råvara. 2017 tog vi in tyska experter som gjort en plan för cirkularitet av mycket av plasten för hela Europa för att diskutera vad vi behöver göra i Sverige.

2018 var vi med och fattade beslut om en ny återvinningsanläggning för plast i Motala för 250 miljoner kronor. Allt detta är exempel på öppna aktiviteter som följer vår vision.

Kreativa grepp

Ibland har vi drivit kreativa grepp också för att föra ihop frågor om nedskräpning och byte från fossil råvara. Vid införande av plastpåsedirektivet för ett par år sedan pratade vi med både regering, Naturvårdsverk och andra branscher om att en avgift på plastpåsarna skulle kunna användas som en nationell innovationsfond för omställningsprojekt.

I januari 2019 startade våra industrier den nya organisationen Association for Ending Plastic Waste som verkar globalt för att få en cirkularitet av plasten, men också gör stora insatser för att rena de floder i Asien som tyvärr används som avfallslösning idag och därför orsakar de hemska plastbergen i haven. Startbudgeten är på 1 miljard dollar och inkluderar de största bolagen i branschen.

Så här kan vi fortsätta om massor av aktiviteter under lång tid. Men vi är också medvetna om att vi själva har ett ansvar att vi inte når ut bättre. Dock kommer frågan aldrig kunna lösas av industrin själv. Materialströmmarna i samhället beror både på näringslivets organisation men också på hur samhället formar lagar och regler. Till exempel är det synd att statens utredning om cirkulär ekonomi fokuserade huvudsakligen på produkter och inte hela materialcykeln, vilket vi påpekat i remisser och debattartiklar.

Återvinning

En viktig utgångspunkt när vi diskuterar plast är att dagens användning faktiskt minskar klimatutsläppen runt 15 gånger mer än vad som släpps ut vid tillverkning och avfallshantering av plasterna. Vägen framåt är därför inte att minska användningen av plast utan att återvinna all plast. Långsiktig resurseffektivitet bör vara den bärande principen i samhället vid formningen av ett cirkulärt materialsamhälle.

Vi delar plastutredningens slutsatser att det behövs fortsatt översyn och förändringar av regelverk för att få investeringar och infrastruktur på plats för en full cirkularitet av plast, som att bygga upp en kemisk återvinning där plastavfall kan bli till ny plast. Detta påpekar vi till exempel på vår hemsida.

Vi tycker i sak att forskarna har fel om att plastbranschen saknar visioner, men de har rätt i att dessa visioner inte syns tillräckligt i samhällsdebatten. Vi vill verkligen att detta snabbt förändras eftersom många av investeringarna som behövs behöver komma igång.

Lena Lundberg, ansvarig plastråvarufrågor, IKEM – Innovations- och kemiindustrierna

Mer om: Debatt Plast

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt