Forska för tillväxten och jobben

2009-09-15 23:00  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

Det är både frustrerande och bekymmersamt att lilla Sverige väljer att prioritera forskarstyrd forskning vars mål är att "öka vetandet i världen", skriver Sveriges Ingenjörer i en replik på förra veckans inlägg av forskningsminister Tobias Krantz (FP).

Vi är ense med forskningsminister Krantz om att forskningspolitiken måste bli mer tillväxtinriktad. Däremot har vi diametralt olika uppfattningar om vilka ändringar som krävs.

Vår uppfattning är att forskningspolitiken bör ändras från en alltför stark inriktning mot forskarvärldens inomvetenskapliga krav till ökad betoning på kunskap som kan omvandlas i tillväxtskapande produktion och sysselsättning.

Redan i dåvarande Civilingenjörsförbundets Forskningspolitiska rapport (2004) visade vi att mixen mellan fri grundforskning och behovsmotiverad forskning ända sedan början av 1980-talet försämrats till den behovsmotiverade forskningens nackdel. Den utvecklingen har fortsatt och ytterligare förstärkts genom de stora satsningarna på fakultetsanslagen i den senaste forskningspolitiska propositionen. Den mix som forskningsministern lyfter fram i sin artikel har alldeles för stark betoning av forskning med "forskarens egen nyfikenhet i centrum".

Att den skattefinansierade forskningen ska ge tillväxt och sysselsättning finns alldeles för långt ner på regeringens dagordning. I andra länder anses att forskningens primära uppgift är att resultaten ska bidra till utveckling, tillväxt och välfärd.

USA är för oss ett föregångsland för att forskningen ses som avgörande för tillväxt och långsiktig konkurrenskraft. Forskning betraktas som en investering och finansieras som en sådan.

Den amerikanska forskningspolitikens primära mål har aldrig varit att stödja "science for science's sake". Behovsinriktningen påverkar prioriteringar inom såväl grundforskningen som den tillämpade forskningen.

I Sverige däremot har forskarstyrd forskning haft högsta prioritet sedan 1950 talet. Den stora ökning av den statliga forskningsbudgeten som aviserades inför den senaste forskningspolitiska propositionen gav en unik möjlighet att lägga grunden till en kraftfull forsknings- och innovationspolitik för tillväxt och nya jobb.

Alliansregeringen missade den möjligheten. I stället satsar den på att höja den inomvetenskapliga nivån genom en storsatsning på fri grundforskning. Det kommer förhoppningsvis att leda till fler svenska publiceringar i internationella vetenskapliga tidskrifter. Men vem tror på allvar att det kommer att påtagligt påverka kommersialisering, entreprenörskap och tillväxt?

USA är världens starkaste ekonomi och världens starkaste forskningsnation. Ekonomi och forskning hänger ihop. Forskningen anses vara avgörande för tillväxt och konkurrenskraft. Därför är det både frustrerande och bekymmersamt att lilla, relativt resurssvaga Sverige väljer att prioritera forskarstyrd forskning vars mål är att "öka vetandet i världen" genom publicering i vetenskapliga tidskrifter. Har vi verkligen råd att inte satsa på forskning för tillväxt?

Ulf Bengtsson, ordförande Sveriges Ingenjörer

Peter Larsson, samhällspolitisk direktör Sveriges Ingenjörer

Kjell Sehlstedt, utredare Sveriges Ingenjörer

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt