”Flyget saknar vapen och spaning”

2011-03-08 06:33  
Allan Widman, försvarsexpert och folkpartiets representant i riksdagens försvarsutskott.

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Flygvapnet befinner sig i obalans och det är inte Super-Jas som behövs i första hand. De stora bristerna finns inom hemlig stridsledning, spaningsförmåga och beväpning. En stor investering i ett nytt flygplan bör därför skjutas upp, anser Allan Widman (FP).

I förra veckan skulle Försvarsmakten i sitt budgetunderlag för 2012 ha presenterat ett förslag till långsiktigt och större förmågelyft för det svenska stridsflyget. Allt pekade på att myndigheten skulle förorda en utveckling av den demonstrator som Saab arbetat med sedan våren 2007. Detta skulle innebära ny motor, ny radar och nytt skrov för det svenska stridsflyget; i realiteten ett helt nytt flygplan.

I sista stund valde Försvarsmakten att begära ytterligare tid för beredning av ärendet. Något som också Försvarets materielverk ansåg klokt.

Medan de flesta andra länder traditionellt gjort få men omfattande förmågelyft av sina plattformar, har Sverige gått mer försiktigt fram. I stort sett vartannat eller vart tredje år har Jas Gripen blivit föremål för mindre uppdateringar. Detta har möjliggjort en större följsamhet mot en allt snabbare teknisk utveckling, samtidigt som utvecklingsriskerna har kunnat begränsas. Förmågehöjningen har varit evolutionär, snarare än revolutionär.

Förr eller senare måste dock en del större beslut fattas. Just nu torde utvecklingen vara snabbast när det gäller sensorer, motmedel och kanske vapen. Flera större länder inför nu så kallad AESA-radar med väsentligt bättre prestanda. Detta innebär stora fördelar i det taktiska uppträdandet och får även betydelse får verkansavståndet på flygplanets vapen.

Som all ny teknik i tidiga utföranden är AESA-radarn emellertid tung och skrymmande. Av allt att döma väntar därför en snabb miniatyrisering de kommande åren.

Flygutveckling har alltid varit en jakt på mindre vikt och utrymme. I dag är ett beslut om införande av ny radar på det svenska stridsflyget ett starkt argument både för en ny starkare motor och ett ombyggt skrov med plats för mer inre bränsle. Om bara några år kan detta ha förändrats.

Samtidigt kan man naturligtvis alltid argumentera för större dragkraft och behovet av längre räckvidd i ett stridsflygplan. Men det är här som en rad andra, viktiga avvägningar också kommer in. Ett flygvapen är ett system av system. Vid sidan av antal flygplan och deras prestanda måste en given ekonomi också inrymma tillräcklig flygtid för piloter, modern och tillräcklig beväpning, stridsledning, baseringsmöjligheter och luftvärn.

Efter en lång strategisk time-out efter det kalla kriget är det först nu som det svenska försvaret försöker återuppta en nationell försvarsplanering. Analysen av vad vi ska kunna möta och hur detta ska ske är långt ifrån tillfredsställande. Klart är dock att flera delsystem i flygvapnet inte befinner sig i balans. På vissa områden har förmågan utvecklats, men ifråga om till exempel säker och hemlig stridsledning, spaningsförmåga och beväpning finns både kvalitativa och kvantitativa brister.

Att ge sig in i utveckling och anskaffning av ett nytt stridsflygplan är ingen liten sak. Effekterna, både på flygstridskrafterna och på det övriga försvaret, kan bli monumentala. Det är inte minst mot denna bakgrund man ska se att många länder ständigt skjuter upp sådana investeringar.

Det svenska försvaret kan vara på väg att återfå en nationell dimension. I en sådan kommer flygstridskrafterna att vara den viktigaste hörnstenen. Med detta som grund behöver vi göra en bred översyn av det samlade luftförsvaret. Under tiden måste handlingsfriheten med vår militära flygindustri upprätthållas genom de mindre, men mer självklara, förmågehöjningarna. En sådan strategi är ansvarsfull och ändamålsenlig.

Allan Widman, försvarspolitisk talesman (FP)

Mer om: Saab Gripen

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt