”Felaktiga värden från hälsoappar kan göra stor skada”

2019-05-15 14:00  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Vården behöver digitaliseras både för att frigöra resurser och för att de med kroniska sjukdomar ska få leva ett bättre liv. Men felaktig data från hälsoappar leder till felaktiga vårdbeslut oavsett om det är ai eller klinisk personal som ska analysera den, skriver Fredrik Westman, Careligo.

It-avdelningar och beslutsfattare inom vården i Sverige måste börja lyssna till klinisk personal om hur man bäst hjälper patienter. De ska låta bli att dra egna slutsatser om löften om ai och big-data som inte har förankring i den kliniska verksamheten ännu på många år. Ska vi kunna lita på patientgenererade vårddata behöver den kvalitetssäkras och vara kliniskt validerad.

Hälsoinformation kan hjälpa till att i rätt tid ställa rätt diagnoser och sätta in rätt behandling, men att lita till värden från patientens hälsoappar kan leda till att vårdpersonal måste sätta sig in i patientdata som inte har relevans, eller i värsta fall orsaka felaktiga vårdbeslut utifrån missvisande data.

Digitalisering effektiviserar bransch efter bransch, och även inom sjukvården pågår arbetet med att definiera hur framtidens vårdinformationsmiljö ska se ut. En del av det arbetet består i att skapa säkra informationsutbyten för vårdprofessionen, där exempelvis specialister kan konsulteras på distans eller att journaler kan följa en patient mellan olika vårdgivare. En annan del är möjligheten att knyta ihop patient och vårdgivare för vårdmöten på distans eller för överföring av vårdinformation. Ett exempel som kommit en bra bit på väg är mönsterigenkänning med hjälp av ai för hudpricksanalyser.

Läs mer: ”Min Apple Watch fick mig att tro att jag var svårt sjuk”

Många medicintekniskt klassade lösningar för distansvård har bristfälliga eller inga kliniska utvärderingar bakom löften om potentiella besparingar för sjukvården. Tittar vi på så kallade hälsoappar är situationen ännu värre. Det finns en uppsjö av hälsoappar men än så länge är regelverket kring dessa otydligt och mellan medicintekniska appar och hälsoappar finns en gråzon. Därför har ett antal länder i EU, med Svenska Institutet för Standarder (SIS). som svensk part, initierat ett projekt för att ta fram ett regelverk som kan kvalitetssäkra hälsoappar och klargöra var gränsen går till medicintekniska appar.

Förhoppningsvis ska detta viktiga projekt kunna göra det lättare för både brukare och vårdgivare att urskilja seriösa aktörer i den uppsjö av lösningar som nu erbjuds.

Vården behöver snabba på digitaliseringen både för att frigöra resurser, men framför allt för att patienter med kroniska sjukdomar ska kunna leva bättre liv. Digitaliseringen av vården får inte betraktas som någon slags homeopati där det räcker med övertygelse eller tro. Att lyfta in ofiltrerad hälso-data till sjukvården, utifrån en idé om att bara vi får in all data så kan sjukvårdspersonal förebygga och hindra sjukhusinläggningar är felaktig. Felaktig data leder till felaktiga vårdbeslut oavsett om det är AI eller klinisk personal som ska analysera den.

Digitaliseringen riskerar i detta nu att ta en riktning som kan ta många år att komma ur när man väl inser det felaktiga vägvalet. Det finns arbete på gång för att skärpa regelverken inom vården som är värt att vänta på. Och det finns redan i dag kliniskt validerade e-hälsolösningar som bör prioriteras ute bland vårdsveriges beslutsfattare. Ska vi lägga skattepengar på hjälpmedel inom vården måste vi först säkerställa att det finns en vetenskapligt fastställd klinisk nytta.

Fredrik Westman

VD CareLigo AB

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt