”Exporten avgörande för svenskt försvar”

2015-03-24 05:46  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Ett exportförbud av försvarsmateriel till länder som inte anses vara demokratiska skulle kraftigt försämra försvarsföretagens förmåga att förse det svenska försvaret med produkter och tjänster, skriver Robert Limmergård, Säkerhets- och försvarsföretagen.

Det pågår en debatt i Sverige om försvarsmaterielexport, delvis på grund av att denna fråga är föremål för en parlamentarisk utredning som ska presenteras under våren. En översyn är välkommen.

Dagens exportkontrollsystem är i otakt med den globala tillverkningen, teknikutveckling som alltmer leds av det civila området samt internationaliserade kompetens- och kapitalflöden.

Om utredningen dock skulle landa i ett exportförbud för all försvarsmateriel till länder som inte anses vara demokratiska skulle det få genomgripande konsekvenser för försvarsföretagen och – i sin förlängning – även för Sveriges förutsättningar att utveckla ett vasst försvar.

Exporten är avgörande för att ha livskraftig säkerhets- och försvarsteknologi i Sverige. Av de cirka 30 miljarder kronor som dessa företag omsätter går huvuddelen på export.

Internationaliseringen är resultatet av politisk vilja. I det senaste försvarsbeslutet från 2009 framgår att försvarsföretagen ska söka sig ut på den internationella marknaden, i stället för att enbart förlita sig på svenska utvecklings- och materielbeställningar. Genom export har kompetensbasen och den högteknologiska förmågan kunnat behållas i Sverige.

Ny teknologi är avgörande för ett starkt försvar och genom exporten delar Sverige utvecklingskostnaderna för försvarsmaterielen med andra länder. För att lyckas med sitt uppdrag avsätter säkerhets- och försvarsföretagen större medel för forskning och utveckling i förhållande till sin omsättning än andra branscher (cirka 6 miljarder kronor eller motsvarande, i genomsnitt 18 procent, av företagens omsättning).

Exportkontrollen handlar dock inte enbart om försäljning utomlands. Regelverket påverkar även försvarsföretagens möjligheter att samarbeta med utländska företag. Försvarsprodukter innehåller i dag ofta komponenter eller tillverkningstjänster från en mängd olika länder för att dra konkurrensfördelar inom nischområden.

För de små och medelstora företagen handlar export främst om möjligheten att komma med som underleverantör till större internationella system. En svensk exportkontroll som kraftigt avviker från samarbetsländernas skapar hinder för de svenska företagens medverkan, då inget system vill bli beroende av svenska delkomponenter för den eventuella påverkan svensk exportkontroll kan medföra för hela systemet.

Exporten ger även försvaret bättre tillgång till kvalificerad utländsk försvarsteknologi då detta ofta är en form av bytesvara mellan länder. Genom att ha en stark säkerhets- och försvarsindustriell kompetensbas stärks Sveriges säkerhetspolitiska handlingsfrihet och internationella inflytande. Då behöver vi inte göra oss helt beroende av vår omvärld för att upprätthålla ett försvar.

Sverige är givetvis inte självförsörjande på detta område. Men vissa kritiska förmågor som undervattensteknologi, flygsystem samt krypto- och ledningssystem vill vi kunna kontrollera försörjningskedjan för i Sverige, för att vidmakthålla säkerhetspolitisk handlingsfrihet och undvika osunda beroendeförhållanden.

När den parlamentariska utredningen om försvarsmaterielexport ska presenteras kommer det att vara angeläget att slå vakt om en strikt exportkontroll. Sverige ska inte tillåta export av försvarsmateriel till länder om det finns risk för att denna materiel skulle kunna användas för att förtrycka landets egen befolkning.

Ett totalförbud av all försvarsmaterielexport till länderna som klassas som icke-demokratier har också diskuterats. Det skulle dock få genomgripande konsekvenser för försvarsföretagen och kraftigt försämra deras förmåga att kostnadseffektivt förse det svenska försvaret med produkter och tjänster. Det är därför angeläget att väga in de säkerhets- och försvarspolitiska skälen vid beslut om försvarsmaterielexport.

Det innebär att det alltid bör ske prövningar i enskilda affärer som tar ställning till vem som är mottagarlandet, vad för typ av försvarsmateriel som ska exporteras samt hur denna materiel eventuellt kan användas.

Genom enskild prövning från fall till fall kan Sverige säkra förutsättningarna för en stark säkerhets- och försvarsindustriell kompetensbas och samtidigt vidmakthålla en strikt exportkontroll som ligger i linje med svensk utrikespolitik.

Robert Limmergård, Generalsekreterare Säkerhets- och försvarsföretagen

Industri med 33 500 anställda

  • Säkerhets- och försvarsföretagen, SOFF, är en branschorganisation för företag inom säkerhets- och försvarsområdet med verksamhet i Sverige.
  • Av de 65 medlemsföretagen är cirka 50 små och medelstora företag. Företagen har cirka 33 500 anställda och omsatte 32 miljarder 2013. Branschen sysselsätter ännu fler i underleverantörsledet.

Källa: SOFF

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt