”Energimyndigheten måste lära av egna misstag”

2018-11-21 12:53  
Lennart Söder, professor i Elkraftsystem, KTH Foto: Sanna Percivall

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Det finns inga garantier för att återstående reaktorer kommer köras fram till år 2040. Sverige får problem om vi planerar framtidens elförsörjning på Energimyndighetens rekommendationer, skriver Lennart Söder, professor på KTH.

För Sveriges elförsörjning finns flera viktiga frågor att hantera, inklusive ökande elförbrukning, överföringsbegränsningar, risken för effektbrist och kraftsystemets masströghet. Vad händer med dessa frågeställningar när kärnkraften fasas ut? Och när sker det? Svaret har stor betydelse för hur snabbt möjliga åtgärder behöver sättas in.

Kärnkraften sågs tidigare, i många framtidsscenarier, som fullt fungerande och ett konkurrenskraftigt kraftslag länge till. I Energimyndighetens långsiktsprognos som publicerades i januari 2013, skriver man: I beräkningarna antas att kärnkraftverken har en teknisk livslängd på 60 år.

Följande beslut togs dock hösten 2015: Ringhals 1 och 2 stängs efter endast cirka 45 år. Knappt tre år efter rapportens publicering har den faktiska livslängden minskat med 15 år jämfört med den tekniska livslängd som Energimyndigheten antog.

Oskarshamn 2 stängs efter 41 år och O1 efter cirka 46 år. Faktisk drifttid är inte detsamma som teknisk livslängd. Dessa beslut togs av marknadsaktörer trots stora tidigare investeringsbeslut i vissa av reaktorerna, exempelvis 8 miljarder kronor i O2.

Har då Energimyndigheten lärt sig något av denna felbedömning? Svaret är nej. I sin rapport ”Vägen till ett 100 procent förnybart elsystem” (juni 2018) skriver de till exempel om vindkraft: Vår bedömning är att den stora utbyggnaden främst behöver ske från mitten av 2030-talet. I förstudien konstateras att Sverige sannolikt har kärnkraft kvar år 2040 med utgångspunkt från att ägarna strävar efter att få lönsamhet under 60 år.

Energimyndighetens slutsats om framtiden är således helt baserad på att alla återstående kärnkraftverk är fullt fungerande 60 år efter start.

Självklart vet vare sig jag eller någon annan om detta är möjligt eller inte. De äldsta reaktorerna i världen som ännu är i drift startade elproduktion 1969. De reaktorer som startade 1969 till 2018 (eller började byggas, men stängdes innan de hann producera el) är 547 stycken. Av dessa är 90 stängda efter en genomsnittlig drift i 28 år, enligt IAEA. Det centrala är att kärnkraftens livslängd är osäker.

Under valrörelsen 2014 framfördes inte någon gång att kärnkraftverk skulle stängas, men efter två år var det ett faktum att de fyra äldsta reaktorerna skulle stänga efter i genomsnitt 44 år. Om de kvarvarande kärnkraftverken också stänger efter 44 år har vi ingen kärnkraft kvar 2030. Även detta scenario måste självfallet beaktas av Energimyndigheten.

Problemet med Energimyndighetens antaganden och slutsatser är att man underskattar möjligheten att viktiga frågor för Sveriges elförsörjning kan bli aktuella mycket tidigare än vad de antar. Från Energiöverenskommelsen som fem partier står bakom, framgår bland annat: Sverige har fantastiska förutsättningar för förnybar elproduktion och det är rimligt att Sverige är nettoexportör av elektricitet även på sikt. Utmaningar med effektfrågan och masströghet kommer betydligt tidigare om inte alla kärnkraftverk fungerar perfekt och lönsamt i 60 år. Utmaningarna är lösbara, men det kräver planering och insikt.

Man bör kunna kräva av Energimyndigheten att de gör olika scenarier. Självklart kan de inte garantera att alla kärnkraftverk fungerar perfekt i 60 år. Slutsatser för vad som behövs för att klara såväl exportmålet som effektfrågan beror förstås på vilket scenario som inträffar.

Om Sverige skulle planera framtiden baserat på Energimyndighetens rekommendation, att den stora utbyggnaden främst behöver ske från mitten av 2030-talet, så kommer Sveriges elförsörjning bli problematisk. Om reaktorerna från 80-talet producerar el lika länge som 70-talsreaktorerna så har vi noll kärnkraft år 2030.

Lennart Söder

Professor i Elkraftsystem, KTH

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt