”Du kan lita på dominoeffekten”

2011-06-04 06:43  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Vänta inte på att skolan ska få fart på teknikundervisningen. Utmana fantasin, fram med ballonger, kulor, ramper och små vagnar. Det behövs bara en liten knuff så gör dominoeffekten resten, enligt Harriet Aurell.

Ännu en gång verkar försöken att öka barns och ungdomars teknikintresse gå över styr. Pengar delas ut till olika teknikaktörer utan att en genomarbetad handlingsplan gjorts. 

Under de senaste 30 åren har det bara varit ett evigt upprepande av mer eller mindre fantasilösa kampanjer som kortsiktigt höjt ansökningssiffrorna till ingenjörsprogrammen – innan siffrorna sjunkit tillbaka till ursprunglig nivå igen.

Medan man väntar på att skolorna ska få en ärlig chans att hantera sitt uppdrag, finns dock annat att göra:

Det mantra som brukar upprepas varje gång ansökningssiffrorna till ingenjörsutbildningarna dalat, brukar vara: ”Man ska börja redan med barnen”  -  men utan att något görs, trots insikten om  att intresse måste byggas metodiskt och långsiktigt.

I början på 2000-talet skapades en teknikverksamhet för barn och ungdomar både för skola och fritid, så kallade KomTek, en förkortning av Kommunala teknikskolan. Till detta användes EU-pengar. Verksamheten utvecklades dock så väl att den numer drivs självständigt i 12 kommuner i landet med Tekniska museet som samordnare.

Grundtanken var att barn tycker om att bygga och konstruera med rörelser, ljus och ljud och att båda könen i grunden gillar det lika mycket. Pedagogiken bygger på den forskning som beskriver villkoren för effektivt lärande och hur man skapar förutsättningar för teknisk förståelse. 

Nu deltar cirka 30 000 barn plus  en del lärare och även andra vuxna i KomTek per år. Att skapa intresse för teknik visade sig inte det minsta svårt!

Det finns mycket man kan göra utan att stirrar sig blind bara på skolans resurser. På förskolan kan man till exempel börja undersöka tekniska fenomen genom att bygga ”händelsekedjor”. Långa banor där dominoplattor, kulor, ramper, små vagnar, ballonger med mera kopplas samman så att den första knuffen på dominoplattan fortplantar sig till det sista objektet i kedjan. För den verksamheten behövs vare sig maskinpark, verkstad eller långa utbildningar. Personal och barn lär sig genom att hitta på nya händelsedelar, pröva sig fram och experimentera med allt som finns omkring dem.

Runt om i världen byggs numera händelsekedjor både på daghem och högskolor därför att det utmanar fantasin, är roligt och lärorikt! 

För att göra det lättare även för skolans lärare, finns distansutbildningar att ta till. Många lärare har utmärkta kunskaper i elteori och teknologi men vet ändå inte hur de ska göra sina kunskaper intressanta för sina elever. Distansutbildningar med roliga projekt för hela lärarlag skulle ge snabb effekt och möjlighet för osäkra lärare att få svar på frågor om risker och möjligheter.

Också fritids är en resurs att utveckla: Teknikprojekt kan byggas ute och inne med hjälp av naturmaterial och kunskap om olika krafter i gummisnoddar, batterier, fjädrar och magneter med mera.

Men framför allt: Sätt igång nu!

Harriet Aurell

Tidningen Husbyggaren har i fyra nummer haft händelsekedjor man kan börja med att provbygga   

Mer om: Karriär Debatt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt