Opinion
Dna-tekniken gick stärkt ur debatten
Susanna Baltscheffsky, chefredaktör och ansvarig utgivare. Foto: Jörgen Appelgren
År 1980 tilldelades den amerikanske biokemisten Paul Berg Nobelpriset i kemi för att han hade lyckats plocka ut en bit av dna-molekylen från en art, och placera in den i en helt annan.
Han använde sig främst av ett noga studerat apvirus, SV 40, och stoppade in det i en vanlig tarmbakterie hos däggdjur, E-coli. Avgörande var att den överförda dna-biten hängde med när cellen delade sig, generation efter generation.
Paul Bergs upptäckt blev historisk. Hans klipp- och klistrande med generna blev startskottet på en ny bioteknologisk era. Från den dagen kan människan skräddarsy nya dna-molekyler.
