Dna-tekniken gick stärkt ur debatten

2013-02-26 23:00  
Susanna Baltscheffsky, chefredaktör och ansvarig utgivare. Foto: Jörgen Appelgren

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

År 1980 tilldelades den amerikanske biokemisten Paul Berg Nobelpriset i kemi för att han hade lyckats plocka ut en bit av dna-molekylen från en art, och placera in den i en helt annan.

Han använde sig främst av ett noga studerat apvirus, SV 40, och stoppade in det i en vanlig tarmbakterie hos däggdjur, E-coli. Avgörande var att den överförda dna-biten hängde med när cellen delade sig, generation efter generation.

Paul Bergs upptäckt blev historisk. Hans klipp- och klistrande med generna blev startskottet på en ny bioteknologisk era. Från den dagen kan människan skräddarsy nya dna-molekyler.

En framgångsrik industri som baseras på dna-hybridtekniken har vuxit fram. Den är ett rutinverktyg i allt från medicinsk och biokemisk forskning, till att kartlägga släktskap och fälla brottslingar. Inte minst finns det förhoppningar om att bota svåra sjukdomar som parkinson.

Men Paul Berg är också historisk av ett annat skäl. De nya möjligheterna att manipulera med gener väckte en intensiv etisk debatt. Var tekniken av godo eller ondo för människan? Kunde den användas till att avsiktligt skapa mänskliga mutanter, obotliga epidemier eller förändra viktiga funktioner i ekosystemen?

Många forskare var frustrerade över att samhällsdebatten bromsade utvecklingen av den så lovande tekniken. Men Paul Berg själv accepterade allmänhetens oro och ville ha en bred diskussion. Bland annat beskrev han de potentiella farorna med hybrid-dna-tekniken i en artikel. Hans etiska engagemang ledde till att forskarsamhället införde ett frivilligt stopp för fortsatt forskning under ett år, tills forskarna hade satt upp etiska riktlinjer för användningen av tekniken.

”Vi vann allmänhetens förtroende i stället för att bli cyniskt misstänkliggjorda”, säger Paul Berg i dag.

Hans öppna sinne gjorde detaljerad lagstiftning kring rutinmässiga tillämpningar av dna-tekniken onödig. Frustrerande långbänkar kunde undvikas.

Numera hittar du produkter för att kolla ditt eget dna på närmaste Apotek, till exempel dina muskelegenskaper och anlag för laktosintolerans och vinter­kräksjuka.

Ny Tekniks reporter Marie Alpman var en av de första som testade sitt dna innan marknaden för självtest tog fart.

Hur det gick kan du läsa i veckans Ny Teknik.

Susanna Baltscheffsky

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt