”Det bidde en tumme – Sverige tappar täten i självkörande fordon”

2018-09-21 16:30  
Mattias Goldmann, vd Fores

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Sverige blir inte det land som ligger i framkant vad gäller självkörande fordon, skriver Mattias Goldmann och Andreas Bergström.

För ett par veckor sedan visade Volvo upp sitt självkörande koncept 360c; ett fordon som också är ett mobilt kontor, en sovkupé, ett vardagsrum eller en biosalong. Det fångar in flera av de nyttor vi tänker oss med självkörande bilar, förutom klimatnyttan om de framförs med förnybar energi, det kraftigt minskade bilbehovet när bilar bättre kan delas och den drastiskt minskade trafikdödligheten när människans reaktionstid ersätts av datorns omedelbara reaktion.

Detta tillsammans är grunden för den globala kapplöpningen kring autonoma fordon - där Sverige nu tycks vilja ge upp och överlåta åt andra att ta täten.

Transportstyrelsen har nu gett tillstånd för autonoma tester i Göteborgsområdet, men bara på vissa mötesfria leder. Föraren måste hela tiden hålla minst en hand på ratten och bilarna får inte göra filbyten i det autonoma läget. Var och en som kört en hyfsat modern bil känner igen sig; allt detta kan bilen redan idag.

Dessutom får de självkörande bilarna köra max 60 km/h, medan många av oss låtit bilen köra själv också i motorvägsfart – och de mer avancerade bilarna på marknaden klarar också filbyten på egen hand. Det finns bara ett sätt att läsa Transportstyrelsens reglemente: utvecklingen av självkörande bilar ska ske någon annanstans.

Det är ett stort steg bakåt jämfört med den position regeringen intagit, där dåvarande infrastrukturminister Anna Johansson den 20 februari 2017 angav att ”Digitalisering, uppkoppling och automatisering kommer att förändra hela transportsektorn.

Sverige ligger långt fram i det här arbetet och vi vill fortsätta vara med och leda utvecklingen.” Det är också väsentligt mindre tillåtande än den förordning som regeringen presenterade 1 juli 2017 där det framgår att det för ett självkörande fordon ska finnas en fysisk förare i eller utanför fordonet (vår kursivering).

I mars i år presenterades den statliga utredningen om hur Sverige skapar bättre rättsliga förutsättningar för automatiserade fordon i allmän trafik. Också här var målet tydligt; Sverige ska tidigt och i så stor utsträckning anamma fordon med automatiserade funktioner. Det försvåras nu.

Volvo Car Group, Trafikverket, Transportstyrelsen, Lindholmen Science Park och Göteborgs Stad samverkar sedan 2013 kring självförande fordon i projektet ”Drive Me – självkörande bilar för hållbar mobilitet”. De har planerat att kunna testa ”Vilka trafiksituationer som är lämpliga för självkörande fordon”, med målet att ”den självkörande bilen ska kunna hantera alla tänkbara trafiksituationer på egen hand.” De ambitionerna är nu slagna i spillror, eller förutsätter att parterna finner en testplats i något annat land där myndigheterna är mer framtidsinriktade.

I veckan höll Institutet för Framtidsstudier och Vetenskapsrådet ett gemensamt seminarium om automatiserade fordon, där bl.a. Fores, KTH och Motormännen deltog. Vi var rörande eniga om att man måste se ”bortom hypen” för automatiserade fordon. Det blir inte självklart färre bilar på vägarna för att bilen kan köra själv och det finns inget givet samband mellan att bilen är autonom och att den går på el eller på andra sätt har låg klimatpåverkan.

Därtill bör fokus för diskussionen om automatiserade fordon breddas från dagens ensidiga fokus på personbilar i innerstan. Tekniken är i det korta perspektivet troligen mer relevant för tunga fordon, inte minst de som har en fast rutt - kollektivtrafiken eller lastbilen mellan gruvan och hamnen. Tekniken har också mindre utmaningar på landsväg i glesbygd, än i tät storstadstrafik, samtidigt som det är på de längre sträckorna som produktiviteten när bilen blir ett rullande kontor verkligen kan öka.

Detta sammantaget pekar på behovet av att beslutsfattare nationellt och lokalt slår fast hur man vill utnyttja tekniken, såsom redan sker Frankrike, utsett till fokusland 2019 av 2030-sekretariatet för en fossiloberoende fordonsflotta. Men för att kunna fatta välgrundade beslut måste man också känna till tekniken - därför är värdet av tester i Sverige stort, förutsatt att de inte bara besvarar sådant vi redan vet.

Den nu avgående regeringen påstår att ”Sverige ligger i framkant på området och möjliggör en utveckling där teknik används för att minska utsläpp och förbättra framkomlighet och trafiksäkerhet”.

Vi vill gärna att de ska få rätt - självkörande fordon kan med rätt utformning bli en viktig del i att minska transportsektorns klimatpåverkan, minska trafikdödligheten, öka städernas attraktivitet och ge människor mer kvar i plånboken när de inte längre behöver ha egen bil. Men om regeringen låter Transportstyrelsen hejda utvecklingen, så är Sverige inte i framkant utan i baksätet av en självkörande bil som utvecklats någon annanstans i världen.

Mattias Goldmann, vd Fores med 2030-sekretariatet

Andreas Bergström, vice vd Fores, programchef ekonomiska reformer & entreprenörskap


Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt