”Det behövs större visioner om rymdpolitiken”

2018-11-21 08:12  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Istället för justeringar i marginalen i en underdimensionerad rymdbudget krävs rejäla satsningar för att tillvarata de möjligheter som rymdsektorn ger. Det skriver Christer Fuglesang och en lång rad företrädare för rymdindustri och -forskning.

Vi vill att de svenska politikerna lyfter blicken och vågar sätta de stora visionerna. I dag, 21 november, debatterar Sveriges riksdag strategin för svensk rymdpolitik. Till grund ligger huvudsakligen vaga förslag om vad som bör göras. Det räcker inte. Medan svensk politik diskuterar diffusa formuleringar blir vi ifrånsprungna av länder som vågar tänka större och satsar mot konkreta mål.

Rymden är en framtidsbransch som driver utvecklingen inom industriell kompetens och innovation, naturvetenskaplig och teknisk forskning samt skapar stor samhällsnytta. Rymdtekniken förenklar människors vardag genom ett mycket stort och växande antal funktioner viktiga för vårt dagliga liv såsom exempelvis väderprognoser, kommunikation, navigation och observation av jordytan, haven och atmosfären.

Rymdsektorn utvecklar flera branscher och effektiviserar offentlig förvaltning. Säkerhet, klimat och miljö är andra områden där rymdteknik har en avgörande roll. Nationella astronauter inspirerar många unga.

Utvecklingen går fort och det talas om en ny rymdera. Detta har flera länder förstått. Storbritannien satsar stort med målet att de ska nå 10 procent av rymdmarknaden år 2030. Med flera delmål längs vägen mobiliserar de brittiska aktörerna kring satsningen som benämns ”Case for Space”.

Ett litet land som Luxembourg satsar med målet att vara en framstående europeisk rymdhub. I USA har den statliga rymdsektorn successivt blivit mer öppen, vilket lett till en marknadsutveckling med riskkapitalister och nya aktörer som sätter djärva mål. Likaså sker en exceptionell utveckling i flera länder i Asien, som identifierar rymden som en strategisk tillväxtbransch. Exemplen kan göras många fler.

Trots att Sverige har konkurrenskraftig rymdindustri, framstående rymdforskning, en rymdbas och bred kompetens – från grundforskning till kommunikationssatelliter, raketer och bemannad rymdfart – saknas ett brett politiskt engagemang.

Det talas om att Sverige ska vara i framkant inom områden som innovation, forskning och kompetens men likväl ligger den svenska rymdbudgeten under EU:s genomsnitt och det svenska deltagandet inom de europeiska samarbetsprogrammen inom ESA är betydligt lägre än vad som kan anses rimligt i förhållande till landets bruttonationalinkomst (BNI).

Det innebär sämre förutsättningar för svensk rymdsektor jämfört med många andra europeiska länders. Det påverkar även Sverige negativt i ett bredare perspektiv. Ska Sverige vara en trovärdig röst inom internationella samarbeten är en ökad svensk närvaro nödvändig, inte minst inom EU och ESA. Om Sverige ska vara ett attraktivt land för högteknologisk industri och framstående forskning, behövs en politik som attraherar aktörer i framkant.

Den globala rymdmarknaden värderas i dag till omkring 350 miljarder USD och har en årlig tillväxttakt på cirka 7 procent. Det är en bransch som är global till sin natur. För att kunna utveckla rymdsektorn i Sverige behövs hållbara och konkurrenskraftiga villkor. Det har tagit lång tid att bygga upp den kompetens som finns här i dag, men det går fort att rasera om politiken inte följer med i utvecklingen.

Den rymdstrategi som i veckan debatteras av Sveriges riksdag behöver vidareutvecklas. Även när Sverige står inför ett oklart parlamentariskt läge, är det nödvändigt att folkvalda kan lyfta blicken för visioner och konkreta mål inom sakpolitiken. Vi från Rymdforum; svensk rymdindustri och rymdforskning, är redo att bidra med vår kompetens för utveckling av större visioner, satsningar och konkreta mål inom svensk rymdpolitik.

Genom att tillvarata kraften från rymden kan Sverige stärka sin position som ett land som premierar forskning, innovation, kunskap, samhällsnytta och högteknologisk produktion - om den politiska viljan finns.

Föreningen Rymdforum:

Ella Carlsson Sjöberg och Rick McGregor, Institutet för Rymdfysik

Hannes Carl Borg och Martin Velander, GKN Aerospace

Catrin Mattsson och Folke Brundin, RUAG Space AB

Lennart Poromaa och Anne Ytterskog, SSC

Bo Swanér, Trollhättans Stad

Kay Justtanont, SRS - Svenska Rymdforskares Samarbetsgrupp

Thomas Karlsen, Lantmäteriet

Ulf Palmnäs, Palmnäs & Co

Christer Fuglesang, KTH Rymdcenter

Karin Nilsdotter, Spaceport Sweden

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt