"Det är viktigt att tänka på helheten"

2010-10-19 09:34  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Det är inte bara koldioxiden det handlar om. Att stirra sig blind på en enda detalj leder oss vilse, anser Per Ribbing i sin replik om klimatet.

I Ny Teknik 39/2010 drar två professorer emeriti slutsatsen att vi inte ska driva några snabba åtgärder för att minska utsläppen av fossil koldioxid. De drar slutsatsen efter att ha läst en studie över endast 13 år och som analyserat satellitdata över temperaturen på en viss nivå av vår atmosfär. Ett synnerligen snävt och begränsat perspektiv av ett otroligt komplext system.

Framgångsrik planering - och politik - för komplexa system kräver en övergripande förståelse för systemets samtliga vitala delar. Ett systemtänkande som innefattar systemets alla grundförutsättningar för att nå framgång krävs. Att enbart se på en parameter i taget är ett säkert recept för förlust, i värsta fall katastrofal förlust. Vill vi agera klokt måste vi sluta se på ett problem i taget och vi måste ta in hela systemet som vi planerar för.

Forskning kring planering i komplexa system visar att för att nå framgång krävs i första hand tre viktiga nivåer av insikt; man måste ha en förståelse av grundlagarna och grundförutsättningarna i systemet, hur systemet fungerar. Man måste veta vart man vill komma, hur man definierar målet. till sist kommer den strategiska nivån, hur man gör strategiska val för att nå målet.

När det gäller planering för mänsklig överlevnad på vår planet är nog alla naturvetare överens. Vi känner till systemets grundlagar och grundförutsättningar: Termodynamiken, Fotosyntesen och hela det naturliga kretslopp som under några miljarder av år skapat den gröna och blåa planet som arten människa kan leva och utvecklas på.

Vad som är mindre känt är att det finns en vetenskaplig definition av ramarna för hållbarhet som den svenska organisationen Det Naturliga Steget har tagit fram i konsensusarbete:

(Se: The Journal of Cleaner Production, 10 (2002) 197-214. m fl)

I det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk:

  1. koncentrationsökning av ämnen från berggrunden
  2. koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion
  3. undanträngning med fysiska metoder

Och, i det samhället

4. hindras inte människor systematiskt att tillgodose sina behov

Detta är alltså den vetenskapliga definitionen av målet då man planerar för mänsklighetens överlevnad på planeten Jorden. Fortsatt beroende av fossil energi ser man bryter inte enbart mot den första grundprincipen utan mot samtliga fyra.

Den strategiska nivån handlar om hur vi smartast planerar och genomför åtgärder för att nå fram till målet; ett hållbart samhälle. Det gör man genom att kontrollera föreslagna åtgärder mot tre kontrollfrågor:

a. Leder åtgärden åt rätt håll?

b. Är det en flexibel plattform för ytterligare förbättringar?

c. Får vi en god avkastning så vi kan fortsätta jobba för att nå målet?

Enbart klimatsystemet är ett enormt komplext system i sig. Klimatförändringarna och de hot de medför för mänskligheten på vår planet beror inte enbart på halten av koldioxid i atmosfären, det finns flera andra viktiga växthusgaser. Flera så kallade ”positive feedbacks” ökar riskerna för en katastrofal utveckling. Det gäller inte enbart vattenånga och molnbildning. Det är bland annat isavsmältning och metanavgång från permafrost och metanhydrater i haven. En systematiskt ökande halt koldioxid är inte hållbar (Grundprincip 1).

Addera till denna komplexitet de säkerhetspolitiska riskerna med att ha ett samhälle som till 80 procent drivs av begränsade, icke förnybara energikällor som ägs av ett fåtal nationer. En enorm hämsko för fattiga länders möjlighet att resa sig ur sin fattigdom. (Grundprincip 4) Lägger man dessutom forskningen i Uppsala om Peak-Oil till bilden så ser man glasklart att det ansvar vi i den rika delen av världen måste ta är att utveckla de förnybara, fritt flödande energikällorna som gratis finns att tillgå i världens samtliga nationer, oavsett utvecklingsnivå. Slutsatsen att det är bra att stanna kvar i ett fossilt beroende är varken vetenskapligt underbyggd eller moraliskt försvarbar.

Vi som lever i det allra varmaste decennium som någonsin uppmätts. Vi som ser Grönland smälta mer än det någonsin gjort och ser ett Arktis som helt håller på att försvinna. Vi som tänker på våra barn och barnbarns möjligheter till ett gott liv på den enda planet vi har att leva på; vi förstår att klok politik är sådan som hjälper samhället bort från fossil energi. Ett viktigt och effektivt verktyg i en sådan politik är t ex höjda skatter på utsläpp av fossil koldioxid.

Per Ribbing,
civilingenjör
 

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt