Debatt: Vi måste slå mynt av våra snillen

2008-10-01 13:12  
Björn O Nilsson

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

Sverige anses bäst i klassen inom innovation – men medelmåttor på att omsätta forskning i industriella tillämpningar. Denna forskningsparadox måste skrotas, skriver Ivas vd Björn O Nilsson.

Sverige är enligt EU världsmästare på forskning som inte leder till nya tillämpningar. Orsaken är den bristfälliga fördelningen av resurser till behovsmotiverad och tillämpad forskning. Detta måste regeringen åtgärda i den kommande forsknings och innovations-propositionen. Både USA och Finland ligger långt före.

Sverige är år efter år bäst i klassen inom innovation, enligt EU-mätningar i Innovation Scoreboard. Men vi är medelmåttor på att omsätta forskning till industriella tillämpningar. Detta är en svensk forskningsparadox.

Paradoxen beror på att den behovsmotiverade och tillämpade forskningens andel av skattefinansierad forskning släpar efter betänkligt i Sverige, jämfört med andra länder. USA har i åratal framgångsrikt styrt större delen av sin federala forskningsbudget – så mycket som 80 procent – till behovsmotiverad och tillämpad forskning eller utveckling, enligt en färsk rapport från Vinnova.

Även Finland prioriterar behovsstyrd forskning. Medan 12,8 procent av vår statliga forskningsbudget går till innovationsmyndigheten Vinnova, inklusive rymd och energi, fördelas i år 29 procent av den finska budgeten till motsvarigheten Tekes Finland.

Hur kan då Sverige ha hamnat i denna obalanserade situation? Skälet är att Sverige huvudsakligen arbetar efter en ”linjär” innovationsmodell, där innovationer antas starta i tidig grundforskning, vars upptäckter tillämpas och därefter kommersialiseras. I övriga världen styrs mer av forskningen över till områden där behoven fått bestämma. Sverige måste nu gå samma väg om vi ska få större avkastning på våra forsknings-investeringar.

- ?Dubblera den relativa andelen av behovsmotiverad och tillämpad forskning i propositionen, och fördela pengarna?främst?viaforsk­nings­råd och på forskningsinstitut. Lyssna mer på de forskningstunga svenska företagen i hur dessa medel kan användas.

- ?Konkurrensutsätt forskningsmedel i största möjliga grad. Det är nyckeln till kvalitet och måluppfyllelse, även vad gäller de ökade resurserna till universitet och högskolor. Dessa ökade medel är önskvärda, men bör fördelas efter principer som reflekterar möjligheten att genomföra högkvalitativ forskning inom prioriterade områden.

- Skapa ett forsknings- och innovationspolitiskt råd som formulerar tydliga forsknings-politiska mål och föreslår prioriteringar. Varför inte som en utveckling av det utmärkta Globaliseringsrådet? Finland inrättade redan 1987 ett sådant råd med landets stats-minister som ordförande. Vi har hittills valt att lämna den övergripande styrningen i alltför hög grad till våra forskare.

Inför det att innovations- och forskningspropositionen presenteras i höst, har regeringen valt att stegvis släppa fakta om dess innehåll. Det viktigaste är att det blir en betydande ökning med 5 fräscha miljarder till år 2012 med 2,4 av dessa redan nästa år. Det är visserligen långt från Globaliseringsrådets rekommendationer om 14,5 miljarder, men ändå ett steg i rätt rikting.

Förhoppningsvis innehåller propositionen också åtgärder för att stärka den behovsmotiverade och tillämpade forskningen.

Det är hög tid att skrota den svenska forskningsparadoxen.

Prof Björn O Nilsson, vd, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Iva

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt