”De flesta investeringarna går till järnvägen”

2020-11-24 13:00  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

REPLIK. I kritiken mot Trafikverkets förslag för infrastruktursatsningar låter det som att investeringar mest går till att bygga vägar – men 80 procent går till järnvägen, skriver Trafikverkets representanter.

Trafikverkets förslag på olika inriktningar för infrastruktursatsningar i framtiden uppmärksammas i en debattartikel i Ny Teknik,”Vi behöver minska trafiken för att klara klimatmålen”

I artikeln framstår det som att en stor del av investeringsmedlen går till att bygga nya vägar. I själva verket går huvuddelen till järnvägsinvesteringar.

Av de stora investeringarna i ny infrastruktur som finns i den nuvarande nationella planen är nästan 80 procent fördelat till järnväg och resten till väg och sjöfart. I Trafikverkets nya inriktningsunderlag ökar järnvägsandelen ytterligare. Allra högst prioriteras dock inte nya investeringar, utan att vårda den väg och järnväg vi redan har i hela landet.  

Läs mer: ”Vi behöver minska trafiken för att klara klimatmålen till 2030”

Debattörerna menar vidare att Trafikverkets prognoser inte borde visa att vägtrafiken sannolikt kommer att öka. Syftet med prognoser är dock inte att beskriva en önskvärd framtid, utan en sannolik utveckling.

I prognoserna har vi antagit att vägtrafiken dämpas genom en fördubbling av dagens bränslepriser fram till 2040. Samtidigt gör en ökande befolkning och en växande ekonomi att trafiken ändå kan förväntas öka jämfört med i dag. Prognoser är av naturliga skäl osäkra, men de rekommendationer vi ger är robusta för både ökad och minskad trafik.

Åtgärder för att effektivisera transportsystemet är angelägna. Debattörerna nämner till exempel satsningar på kollektivtrafik. Vi håller med om att sådana åtgärder kan skapa betydande samhällsnyttor, framför allt i form av högre tillgänglighet. Däremot minskar dessa åtgärder bara den totala vägtrafiken i mycket blygsam utsträckning.

En fördubbling av landets kollektivtrafik skulle till exempel kosta minst 30 miljarder per år, vilket är mer än vad vi lägger på hela landets vägunderhåll, men skulle bara minska vägtrafiken med knappt 1 procent. De blygsamma effekterna förklaras av att vägtrafiken är så mycket större än andra trafikslag. Detta medför att även en stor ökning av ett annat trafikslag motsvarar en relativt liten minskning av vägtrafiken. 

Vi är överens med debattörerna om att det krävs en kombination av biodrivmedel, elektrifiering och ett transporteffektivt samhälle för att nå klimatmålen. För att nå full fossilfrihet och för att de förnybara drivmedlen ska räcka så måste elektrifiering vara huvudspåret för vägtrafiken.

Omställningen till laddbara fordon går nu snabbt, men det tar tid att byta ut hela fordonsflottan. Våra beräkningar visar därför att det krävs en betydligt högre biodrivmedelsanvändning än i dag för att nå 2030 års klimatmål.

Däremot räknar vi med att dagens volym räcker för att nå fossilfrihet till 2045, då elektrifieringen har hunnit betydligt längre.

Debattörerna har farhågor om att mängden hållbart producerat biodrivmedel inte kommer att räcka. Vi håller med om att detta är en stor utmaning att hållbart producera en så stor mängd biodrivmedel som behövs, men det är nödvändigt för att nå transportsektorns 2030-mål.

I vår rapport menar vi därför att regeringen behöver ta fram en övergripande strategi för produktion och användning av biodrivmedel. 

Alla stenar måste vändas för att vi ska nå klimatmålen. Infrastruktursatsningar utgör bara en pusselbit. I underlaget redovisar vi inriktningar för infrastrukturen på lång sikt, men också andra åtgärder som kan bidra till uppfyllandet av de transportpolitiska målen som till exempel utbyggd laddinfrastruktur, ökad digital tillgänglighet och utvecklade styrmedel. Vissa åtgärder ligger inom Trafikverkets mandat, andra utanför. 

Eftersom utmaningen att nå klimatmålen är så stor är det viktigt att planeringen utgår från en saklig bedömning av utvecklingen och av hur olika typer av åtgärder verkligen kan bidra. Trafikverkets rapport utgör ett sådant underlag. 

Anna Wildt-Persson, utredningsledare Inriktningsunderlag 2022−2033/2022−2037

Jonas Eliasson, måldirektör tillgänglighet

Sven Hunhammar, måldirektör miljö och hälsa

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt