”Därför är det en dålig idé att stänga kolkraftverket i Värtan”

2020-03-26 15:30  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. En ökad elanvändning i Sverige – trots att det är grön el – ökar utsläpp från smutsig el i Europa. Elhandel sker helt oberoende av signalpolitik, närhetsprinciper och gröna elavtal, skriver Per Lysedal.

De flesta inser att det är bra att bygga ny förnyelsebar elproduktion och att det minskar användningen av fossila bränslen. Men Sverige kopplas ju samman med vår omvärld via 23 stora kraftkablar som kan överföra 11 000 MW el. Under åtskilliga år framöver kommer det ständigt att eldas fossila bränslen för elproduktion i länder som berörs av vår elhandel.

Elsparande och eller ökad produktion av förnyelsebar el kommer momentant genom elhandel att tränga undan den dyraste, det vill säga den sämsta elproduktionen i elnätet. Detta gäller så länge export av el inte begränsas av överföringskapaciteten i elnätet vilket är ytterst sällsynt.

Hur kan det komma sig att så få inser att den omvända logiken gäller för ökad elkonsumtion? All nukleär och förnyelsebar elproduktion utnyttjas över tid maximalt. Konsumtion av förnyelsebar el kan därmed endast ske där och då elnätet begränsar export.

Våra politiker borde se till att i första hand de sämsta kraftverken läggs ner – internationellt. Den förtida avvecklingen av det stenkolseldade kraftvärmeverket i Värtan där 92 procent av tillfört stenkol blir el och fjärrvärme ska jämföras med nedläggning av ett gammalt brunkolseldat kondenselkraftverk på kontinenten där knappt 33 procent blir el.

Utsläpp av koldioxid från brunkol är dessutom 25 procent högre än från stenkol. Värtan blir ett surt exempel på kontraproduktiv signalpolitik i skuggan av det dåliga Parisavtalet. Länder som Sverige med stor andel förnyelsebar elproduktion elektrifierar allt möjligt istället för att genom elexport tränga undan den sämsta elproduktionen. Utsläpp av koldioxid minskas inte där det är billigast att göra så.

Bidrag för ny elproduktion borde utgå från utsläpp från den sämsta elproduktionen i EU (äldre brunkolskondens 1,33 kg CO2/kWh)* och från kostnad för koldioxidutsläppsrätter (cirka 30 euro/ton). Med utgångspunkt från detta borde bidrag utgå med minst 42 öre/kWh. Laddning av elbilar/laddhybrider borde analogt beskattas med minst 42 öre/kWh.

Northvolt hävdar i sin miljökonsekvensbeskrivning att batterier kan produceras i Skellefteå med 100 procent vatten- och vindkraft, det vill säga som är såväl förnybar som koldioxidfri. Men 50 MW el kan inte förbrukas av Northvolt utan att detta påverkar Sveriges elhandel i samma grad. Elhandel sker helt oberoende av signalpolitik, närhetsprinciper och gröna elavtal.

En känd elbil har ett 75 kWh batteri. Utsläpp av koldioxid från gammal brunkolskondens för tillverkning detta batteri uppgår* till 14,6 ton. Skatt borde utmätas med 60 kr/kWh batterikapacitet. Skatten borde dubbleras för att ta hänsyn till storskalig förbrukning av sällsynta jordartsmetaller och för att teknik för återvinning av batterier inte är kommersiellt verifierad.

SJ menar att en flygresa mellan Stockholm och Göteborg ger lika mycket koldioxidutsläpp som 40 000 tågresor. Ett nutida avlatsbrev om ständig tillgång till vattenkraftsel utan miljöpåverkan borde rättfärdiga en gryningsräd av Konsumentverket. En inställd avgång medför att tillsvarande elförbrukning istället kan exporteras som då kan minska produktionen i EU,s eller Rysslands sämsta kraftverk.

Resan i X2000 medför inte 1,5 gram utan 30 kg utsläpp av koldioxid från brunkolsbaserad marginalel. Utsläppen** för samma resa från en ny långfärdsbuss som tankas med vanlig fuldiesel blir endast 12 kg per resande.

Vår framtid kräver rättvisa jämförelser mellan olika sätt att resa och transportera gods som beaktar allt som har inverkan på vår miljö och hälsa.

Till dig som har lurats att tro att din elbil inte påverkar miljön: Köp nya solpaneler eller andelar i nya vindkraftverk och se till att producera betydligt mer el än du konsumerar i din elbil.

Per Lysedal,

miljöarbetare med 35 års erfarenhet av energiproduktion

Referenser.
* Christoph Buchal, Hans-Dieter Karl und Hans-Werner Sinn* Kohlemotoren, Windmotoren und Dieselmotoren: Was zeigt die CO2-Bilanz?; ifo Schnelldienst 8/2019

** BEIS; Greenhouse reporting converting factors 2019

Mer om: Debatt Energi

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt