”Bygg ihop hela Europas elnät – börja samarbeta”

2018-04-12 10:24  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Fokus på lagring av el och produktion av vätgas riskerar att bygga in oss i en dyr lösning, där varje land försöker lösa sina egna problem, skriver Chalmers-forskarna Lina Reichenberg och Fredrik Hedenus. De uppmanar i stället till utbyggnad av det gemensamma europeiska elnätet.

Vind och sol kommer att vara viktiga energikällor i ett framtida energisystem. För att nå klimatmålen är det troligt att elsektorn måste vara helt koldioxidfri, vilket innebär att vind och sol kanske kommer att stå för majoriteten av elproduktionen i Europa om några årtionden.

De är dock variabla energikällor som i dagens system medför två problem: när det inte är blåsigt/soligt är produktionen nästan noll, medan när det är blåsigt/soligt kan produktionen överskrida efterfrågan och överskottselen kan inte användas.

De två viktigaste sätten att hantera detta på är att lagra elen från de blåsiga dagarna, i exempelvis batterier, och använda den under de mindre blåsiga dagarna, eller att exportera el från platser där det blåser till platser där det för tillfället inte blåser. De bästa lösningarna för framtidens elsystem innehåller troligtvis båda dessa sätt att hantera variationer.

Vattenfalls vd Magnus Hall framförde i Ekots lördagsintervju häromveckan två vanliga åsikter: att lagring med batterier är nyckeln till att kunna bygga ett elsystem dominerat av vind och sol, och att det är en bra idé att tillverka vätgas till industrin eller fordon av överskottsel.

Vår och andras forskning visar dock att det sannolikt är viktigare att bygga ut elnätet för att kunna handla mer med el på långa avstånd om vi ska ha ett elsystem som domineras av vind och sol. Det räcker inte att exempelvis binda samma Norden, eftersom vädret en enskild dag ser ungefär lika ut i hela Norden. Ledningarna måste sträcka sig genom större delen av Europa. En integration av de nationella elsystemen i Europa är med andra ord en förutsättning för att få en utjämnande effekt på produktionen.

Ett alltför stort fokus på lagring och produktion av vätgas riskerar att bygga in oss i en dyr lösning, där varje land försöker lösa sina problem med över- och underproduktion, i stället för att samarbeta. Utveckling av billigare teknik för lagring är visserligen också viktigt; studier visar att den kommer att ha en roll i ett förnybart elsystem, men främst om vi ska förlita oss nästan helt på sol och vind.

Merparten av tekniken för att bygga ett effektivt elsystem baserat på sol och vind finns faktiskt redan i dag. Ett sådant system består till en större del av vind, till en mindre del av sol, kompletterat med vattenkraft och (bio)gaseldade kraftverk, och är sammanlänkat av ett transmissionssystem som är mycket mer utbyggt än dagens. Lagring spelar bara en mindre roll.

I ett sådant sammanlänkat Europa skickas el dit den behövs, snarare än att det produceras stora mängder el när det saknas efterfrågan. Detta innebär också att utsikterna för att producera vätgas med billig el blir mycket mindre.

Att bygga elledningar som korsar Europa från norr till söder och från öster till väster är dock lättare sagt än gjort. Att bygga dem kräver komplicerad samordning mellan stater och nätbolag. Vi skulle därför vilja se en europeisk strategi där företag och stater tillsammans planerar och verkar för storskalig utbyggnad av elnätet. På så vis kan vi skapa förutsättningar för ett framtida billigare och effektivare elsystem i Europa.

Lina Reichenberg

Fredrik Hedenus

Båda verksamma som forskare på Fysisk resursteori, Chalmers

 

Mer att läsa:

”The benefits of cooperation in a highly renewable European electricity network”, Schlachtberger et al. 2017 Cornell University

”The marginal system LCOE of variable renewables – Evaluating high penetration levels of wind and solar in Europe”, Reichenberg et al. 2018

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt