”Berätta också var baskraften ska hämtas”

2014-04-01 06:01  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

LÄSARBREV: Alla har rätt att säga vilket energislag de föredrar men glöm inte bort att också berätta varifrån baskraften ska komma, påminner Hans Stackegård och Paul Hangård.

Eftersom vi  saknar kraftfulla lagringsmöjligheter måste elen produceras i samma ögonblick som den konsumeras. Varför tas inte detta faktum upp i mediadebatten? Denna aspekt förtjänar en ordentlig genomlysning om man vill förmedla en fullständig bild av elproduktionen i landet.

Vi har all förståelse för att de som till exempel inte vill ha kärnkraft argumenterar för detta på ett engagerat sätt men vi efterlyser då också ett ställningstagande till hur vi ska få avbrottsfri el när det inte blåser gynnsamt.

Ett exempel är en debattatikel av Lise Nordin (MP) och Johannes Wretljung Persson (MP) i VLT i mars: ”Vi behöver inte kärnkraften”.  Ett annat exempel är ett inlägg i SvD av Rapp, Söder och Carlsson: ”30 TWh vindkraft motsvarar 20 procent av den el vi behöver idag”.

Problematiken med vindkraften uppstår under de timmar när det inte blåser gynnsamma vindar på vindkraftverkens propellerblad, då levererar vindkraftverken långt under sin kapacitet. Då måste väderoberoende uppbackande baskraft finnas för att möta den totala elanvändningen som ju inte minskar drastiskt bara för att det inte blåser eller solen inte skiner tillräckligt.

Som exempel kan nämnas att vid topplasttimmen den 13 februari 2013 levererade vindkraften endast 130 MW mot det totala behovet av 23 611 MW (Svenska kraftnäts statistik). Skillnaden, upp till totala behovet levererades i huvudsak från den uppbackande väderoberoende baskraften, i huvudsak vattenkraft och kärnkraft. Vindkraften bidrog med mindre än 4 procent av den installerade vindkraften på 4000 MW.

Då man hävdar att framtida 30 TWh vindkraft motsvarar 20 procent av den el vi behöver i dag, har man rätt då man talar om levererad energi men missar grovt beträffande effekten. Med Svenska Kraftnäts, och för den delen även Nordels plankommittés nuvarande beräkningsmodeller, skulle man enbart täcka in ca 3 procent av effektbehovet vid topplasttimmen.

Vad är alternativet till baskraft från kärnkraften med samtidigt förbud mot att bygga ut vattenkraften och inte öka koldioxidutsläppen? Gas från Ryssland eller biomassan från skogen ? Gasen skulle öka utsläppen och utlandsberoendet.

Utredningar från Skogsindustrierna och KVA visar att i ett framtidsscenario och efter utvecklingsinsatser, skulle biomassa från skogen kunna ersätta en stor del av de fossila drivmedel som vi använder i dag inom transportsektorn. Detta har avgörande betydelse då det gäller att minska utsläppen av växthusgaser.

Skogens biomassa räcker dock inte till för både transportsektorn och för elproduktion. Vi måste välja och prioritera annars kommer vi i konflikt med Sveriges traditionellt förnämliga skogsbruk där den årliga tillväxten överskrider den årliga avverkningen. Om vi skulle börja avverka mer än tillväxten blir biobränslen från skogen inte längre koldioxidneutrala.

Vi anser att debatten skulle bli mera klargörande och fullständig om debattörerna även vinnlägger sig om att förklara var den uppbackande baskraften ska komma ifrån vid ogynnsamma vindar om vi stänger kärnkraften och inte får bygga ut vattenkraften.

Hans Stackegård och Paul Hangård, Västerås

Mer om: Debatt Baskraft

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt