Att köra i?fatt framtiden

2009-01-13 23:00  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

Bränsleceller är framtiden. Visst, ni har hört det många gånger förr: det kommersiella genombrottet för den här förhoppningstekniken är nära. Mycket nära.

För bränsleceller till bilar har den här "nära" framtiden alltid legat sådär 5-10 år bort i tiden. Det gjorde den på 1980-talet. Och det gör den också 2009. Ingen tror något annat än att drömmarna om "The hydrogen highway" kan möjligen bli verklighet tidigast 2015-2020. Om ens då.

Men bilindustrins stora förhoppningar på bränsleceller håller nu faktiskt på att förverkligas fast i betydligt mindre skala. Singaporeföretaget Horizon har kört ifrån Honda, Toyota, Mazda och de andra japanska bjässarna. 10?000 exemplar av företagets radiostyrda leksaksbilar med bränslecell rullar nu på golv i källare och hobbyrum. Bara hundra dollar kostar det att provköra bilindustrins framtid. Redan i?dag.

Små bränsleceller till bärbara elektroniska apparater är givetvis också en förhoppningsteknik, som många tror ska få sitt genombrott "nästa år". Så har det låtit i rätt många år nu.

Det som talar för ett kommersiellt genombrott är att de stora elektronikföretagen i Sydostasien lägger ner enorma

summor på att utveckla bränsleceller för mobiler och bärbara datorer. Ett hinder undanröjdes vid årsskiftet: det är nu tillåtet att ta med sig bränsleceller och bränslekassetter på flyget.

Men utmaningarna är många. Livslängden måste bli bättre, priset måste ner och ett nät för distribution och påfyllning av cellerna måste byggas upp.

Och det finns en kontroversiell fråga: hur miljövänliga är egentligen bränslecellerna?

Förespråkarna pekar på den vätgasdrivna bränslecellen och säger: titta, bara utsläpp av vanligt vatten. Kritikerna pekar på vätgastanken och säger: vätgas är ett fossilt bränsle när det tillverkas av naturgas.

Så svaret på miljöfrågan är givetvis: det beror på hur man framställer bränslet till bränslecellen.

Men den avgörande frågan fortsätter att vara om verkligheten någonsin kommer att hinna i?fatt denna löftesrika framtid.

***

För två år sedan gick han i pension från KTH. Den här veckan fyller han 30 år.

Hur är det möjligt? Och vem är det vi pratar om? Kära läsare, svaret på det här Miniproblemet är löjligt enkelt, för en gångs skull: Göran Grimvall.

Ny Tekniks egen professor började ställa till problem för er läsare i januari 1979. Så där en 1 350 klurigheter har han hunnit med genom åren.

Och det bästa av allt: han tröttnar aldrig på att ställa till nya problem för läsekretsen.

Någon pensionering från Ny Tekniks spalter är inte att räkna med. Tack och lov.

Lars Nilsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt