Anorexi på högskolorna

2003-10-07 23:00  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

Hela universitetsorganisationen karaktäriseras av anorexi, skriver Lars Kloo, kemiprofessor på KTH.

De medel som landets universitet och högskolor, UoH, tilldelas räcker inte för att uppnå hög kvalitet inom forskning och högre utbildning. Andra länder med högteknologisk industri gör stora statliga satsningar inom teknik och naturvetenskap medan Sverige saknar en rationell politik. Denna absurda situation står i stark kontrast till den officiella politiska bilden.

Lärarna förväntas generera intäkter som betalar egna och eventuella medarbetares löner, lokalhyra och forskning. Den som inte kan finansiera sin verksamhet blir avskedad.

En ny undersökning från SCB visar att minst hälften av lärarna funderar på att söka sig ifrån UoH. Utbildningsministern anser att detta är ett hälsotecken. Situationen är en helt annan. Lärarna är överbelastade och teknisk och administrativ personal, som tidigare fungerade som smörj- medel, finns av ekonomiska skäl inte längre. Hela organisationen karaktäriseras av eroderad infrastruktur; en anorektisk organisation alltså. Att detta får konsekvenser för utbildningens kvalitet är ofrånkomligt.

Lärarna ska även bedriva framstående forskning. Medel måste sökas från en mängd olika finansiärer. Otillräcklig extern finansiering i kombination med fakultetsfinansiering, som inte ens täcker baskostnader, gör att det är ett under att framstående forskning överhuvud taget bedrivs i Sverige. Tyvärr skönmålar regeringen situationen genom att redovisa oärlig statistik; antalet professorer, UoH och studenter har ökat dramatiskt och forskningsbudgeten relativt BNP är världsledande. Bakom denna statistik ligger ingen framgång utan en omdefiniering av forsknings- och utbildningsbegrepp.

För att KTH med nuvarande finansieringsnivå ska kunna skapa en acceptabel situation, skulle minst en tredjedel av verksamheten behöva avvecklas. Ekonomiska styrmedel är de mest tydliga viljeyttringar en regering har till sitt förfogande. Det innebär att verksamheten vid Chalmers och KTH tillmäts ringa samhällelig betydelse. Det är uppenbart att regeringens mål med högre utbildning och forskning inte är hög internationell kvalitet eller en investering för framtida sysselsättning och välfärd i Sverige.

Lars Kloo, professor i kemi vid KTH
Mer om: Anorexi

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt