Opinion

”Äldre bilar med höga utsläpp ska inte slippa undan”

Jessica Alenius, vice vd Bil Sweden. Foto: SUSANNE KRONHOLM

DEBATT. Det ska alltid vara mer attraktivt att välja en bil med lägre klimatpåverkan - oavsett om den är ny eller begagnad. Låt den hårdare beskattningen även gälla äldre bilar med höga utsläpp, skriver Jessica Alenius, Bil Sweden.

Klimatpåverkan från inrikes transporter i Sverige, ska minska med 70 procent senast till år 2030 jämfört med 2010, flyget inte inräknat. Omställningen inom fordonsindustrin pågår redan genom energieffektivisering, ökad andel biodrivmedel och elektrifiering.

Fordonsindustrin investerar i att ta fram nya fordon för att nå målen, men vi klarar inte resan själva. Vi behöver även rätt styrmedel och utbyggnad av infrastruktur för laddning och biodrivmedel.

Under 2018 infördes en rad förändringar på fordonsmarknaden. Bland annat infördes 1 juli ett nytt skattesystem, bonus-malus, som ska öka andelen bilar med låga utsläpp och minska andelen med höga utsläpp. Förändringarna präglade fjolårets nybilsförsäljning med en stor ryckighet. Många passade på att köpa och registrera så kallade malus-bilar innan den 1 juli för att undvika den kraftiga höjningen av fordonsskatten. Följdeffekten blev avsevärt minskade registreringar av både personbilar och lätta lastbilar under andra halvåret.

Justeringar behövs

Enligt 73-punktsprogrammet i den nya regeringens ”januariöverenskommelse” ska bonus-malussystemet förenklas och förstärkas till 1 januari 2021. Det välkomnar branschen men ser också behov av justeringar på en rad andra punkter för att kunna snabba på omställningen ytterligare.

Med bonus-malus får nya bensin- och dieselbilar, som släpper ut mer än 95 g koldioxid per km, en förhöjd fordonsskatt, malus, under de tre första åren för att från år fyra få en ”normal” fordonsskatt. Här behöver regeringen fördela malusen över fler år, helst hela bilens livslängd, så att systemet även omfattar äldre fordon. Bilarna i Sverige har en medellivslängd på ca 17 år och har i snitt sex till sju ägare. Om även äldre fordon omfattas så höjs andrahandsvärdet för fordon med låg klimatpåverkan och låg fordonsskatt vilket leder till snabbare skrotning av äldre fordon med hög klimatpåverkan.

Bromsar förnyelsen

Det ska alltid vara mer attraktivt ur skattesynpunkt att välja en bil med lägre klimatpåverkan oavsett om det är en ny eller en begagnad bil. Risken med att höja fordonsskatten under tre år är att förnyelsen av den svenska bilparken bromsas upp då attraktiviteten på en fyra år gammal bil ökar. På lång sikt riskerar därmed dagens utformning av systemet att bli kontraproduktivt och istället bidra till ökade koldioxidutsläpp.

Bonus-malus behöver dessutom ta hänsyn till transportnyttan och bli mer teknikneutralt.

Från 1 januari 2020 kommer hela bonus-malus systemet att justeras efter EU:s nya testmetod för mätning av bränsleförbrukning och utsläpp, WLTP (Worldwide Harmonized Light Vehicle Test Procedure). De nya värdena ligger högre än med den gamla testmetoden, NEDC. Det är viktigt att systemet blir skatteneutralt för att den styrande effekten av bonus-malus ska bibehållas.

Palett av styrmedel

Frågan som kvarstår är då om bonus-malus systemet är tillräckligt för att nå våra klimatmål? Svaret är nej. Vi behöver en hel palett av styrmedel om målet ska bli nåbart. Förutom styrmedel vid köp av fordon så behövs även styrmedel för nyttjandet av fordonen. Det skulle även bidra till att minska exporten av våra klimatsnåla bilar. I dag exporteras en alldeles för stor del av de fordon som erhåller en klimatbonus och som Sverige behöver för att nå våra klimatmål.

* Vi föreslår att fordon med låg klimatpåverkan kan få fördelar, exempelvis genom lägre parkeringsavgifter och lägre trängselavgifter i Stockholm och Göteborg.

* Dessutom behöver de bilar som erhåller en klimatbonus vid köp även premieras i de föreslagna miljözonerna. I dag exkluderas laddhybrider från den tuffaste zonen trots att vi med hjälp av teknik, så kallad geofencing, kan säkerställa att bilen körs på el i dessa zoner.

Bil Swedens prognos för andelen nyregistrerade elbilar och laddhybrider för året är 13 procent. För 2020 och 2021 ligger prognosen på 24 procent respektive 30 procent. Det är glädjande siffror, men tyvärr går inte elektrifieringen lika snabbt när det gäller de laddbara bilarnas andel av den rullande personbilsflottan på ca 4,9 miljoner bilar. Här är de laddbara bilarnas andel endast 1,4 procent. Tillgången till hållbara biodrivmedel är därmed avgörande för att vi ska nå målet om en 70-procentig minskning till 2030. Tyvärr talas det inte så mycket om det.

Jessica Alenius, vice vd Bil Sweden