Svenska bankerna jagas av teknikbolagen

2015-06-18 05:00  

Stockholm pekas ut som världens hetaste centrum för startuppbolag inom finans- och banksektorn – ”fintech”. Samtidigt varnar en rad experter för att de stora bankerna inte är tillräckligt innovativa.

– Jo visst är bankerna teknikmogna, men jag vet inte om det ska kallas innovation. Vad har din bank gjort för dig de senaste åren som är innovation?

Den retoriska frågan ställs av Erik Wetter, chef för inkubatorn Business Lab på Handelshögskolan i Stockholm, där bland annat betaltjänstföretaget Klarna startade en gång.

Han slår fast att Stockholm har blivit världens kanske hetaste plats för ”fintech” – unga tekniktunga bolag inom området bank och finans. Med innovativa tjänster och smart teknik ser de möjligheter att slå traditionella banker på fingrarna.

– En av de största amerikanska bankerna kan släppa fyra nya releaser (systemuppdateringar) om året av sina system som hanterar en biljon dollar per år. Vi släpper fyra nya releaser om dagen. Det säger något om hastigheten när vi provar produkter och testar hur användarna tycker, tänker och beter sig, säger Erik Engellau-Nilsson, marknadschef för Klarna.

Att banker tillhör en ovanligt lönsam bransch ökar rimligen intresset. Eller som förra statsministern Fredrik Reinfeldt uttryckte det på seminariet Bankdagen i förra veckan:

– Bankerna gör fantastiska vinster och det är bara att gratulera. Men gör man stora vinster är det risk att man blir utmanad. Så stora vinstmarginaler är svåra att försvara över tid.

Erik Wetter tror att det liksom i andra oligopolbranscher, exempelvis flyget, kan bli svårt för etablerade banker att möta utmaningen från uppstickarna. Han får medhåll av Robin Teigland, forskare vid Handelshögskolan, som tror att banker kommer att konsolideras eller mycket väl kan gå omkull på längre sikt.

Frågan är vad bankerna gör, och vad de borde göra.

Erik Wetter noterar att it-jättar som Google och Apple i dag bygger innovation på uppköp av innovativa bolag, medan bankerna inte tycks ta den möjligheten. Det nya svenska riskkapitalbolaget NFT Ventures, med fokus på fintech, har exempelvis inte en bank som huvudinvesterare, utan mediebolaget Bonniers. Och SEB:s mest framgångsrika riskkapitalinvestering brukar sägas vara musikalen ”Mamma Mia!”, men de investerade inte i Klarna eller Izettle.

– Det är symptomatiskt, menar Erik Wetter.

Robin Teigland tror dock inte att banker bör köpa innovation.

– Det är ett gammalt tänk att man måste äga. Det är bättre med samarbete, menar hon.

Hon tycker att bankerna borde prova mycket mer, internt och externt. Hon föreslår till exempel interna projekt med crowdfunding, där anställda får en pott var att investera i olika projekt.

– Hur många bankanställda har provat crowdfunding, eller peer-to-peer-lån? Och hur många har provat bitcoin? Om man inte förstår hur saker fungerar, hur ska man då kunna ta ställning? undrar hon.

Både bankerna själva och start up-bolagen tror att användarupplevelsen har blivit särskilt viktig. Konsultjätten Tieto som organiserade Bankdagen konstaterar i en rapport att sju av tio banker ser digitala kundupplevelser som nyckeln till effektivare verksamhet. Samtidigt använder bara tolv procent av företagen data från olika källor för att individanpassa tjänsterna.

– Konsumenterna är många gånger steget före bankerna på det här. Om man behöver ett lån kan det upplevas som mindre riskfyllt och enklare att gå till en peer-to-peer-tjänst, och man behöver inte tänka på kreditkontroll. Och den som behöver finansiering för en idé kan gå till Kickstarter i stället för banken, konstaterar Katarina Segerståhl, chef för strategisk design på Tieto.

I slutändan kan frågan om att förstå kunderna handla om kultur. Det anser Elísabet Grétarsdóttir som för ett par år sedan värvades från spelbranschen till att bli marknadschef för isländska Arion Bank som bildades ur kollapsade Kaupthing Bank.

Hon påpekar att bankkulturen formats över hundratals år, och att den är hierarkisk och riskobenägen – med rätta, eftersom de finansiella systemen utgör en viktig ryggrad i samhället. Men i dag är den kulturen en broms för innovation, menar Elísabet Grétarsdóttir, och hon tror att många inom banksfären inte ser detta.

– De lever och drömmer den här kulturen, och när något i din omgivning är en del av dig slutar du se det, säger hon.

Som exempel tar hon klädkoden.

– Klädkoder var viktiga för 50–60 år sedan, när människor tyckte att kostymer ingav mer förtroende och tillit. I dag har konsumenternas värderingar ändrats. De bygger tillit när de känner att någon verkligen bryr sig om att det går bra för dem. Det är så varumärken måste fungera, och det är på det området finansiella institutioner har svårt att skapa kontakt med konsumenter. De har olika värdesystem, säger Elísabet Grétarsdóttir, som nyss lämnat Arion Bank för ett jobb på speljätten Dice.




Följ Ny Teknik på Facebook!



F
ler artiklar om digitaliseringen av samhället hittar du i Ny Tekniks heldigitala tidning Digital Teknik. Prenumerera på den här!

Här är områdena för fintechbolagen

  1. Information – bättre informationsgivning med hjälp av effektiva nättjänster och analys av data.
    Exempel: Jämförelser, översikt, förhandling med mera.
  2. Kapitalkällor – tillgång till nya kapitalkällor.
    Exempel: Crowdfunding – kapital från allmänheten både som donation och som investering mot ägarandelar. Peer-to-peer-lån – tjänster som förmedlar lån mellan olika relativt breda målgrupper.
  3. Transaktioner – tjänster som skapar nya sätt att sköta transaktioner.
    Exempel: Nya betaltjänster, faktureringstjänster, användning av mobiler som betalterminaler.
  4. Globala tjänster – tjänster som erbjuder samma enkelhet och trygghet internationellt som många användare bara förväntar sig nationellt.
    Exempel: Privatförsäljning, ånger- och returrätt, leveransgaranti, kreditrisk.

16 svenska fintechbolag

  • Klarna, betaltjänster för e-handlare.
  • Mondido, betaltjänster för e-handlare.
  • Izettle, gör mobil och surfplatta till kortterminal och kassa.
  • Trustly, låter e-butiker i flera länder erbjuda direktbetalning från bank.
  • Sitoo, gemensamt kassasystem i molnet för e-butik och fysisk butik.
  • Betalo, betala räkningar med kort.
  • Toborrow, digital marknadsplats för företagslån (peer-to-peer-lån).
  • Kortio, tjänst för jämförelse av betalkort.
  • Funded by Me, crowdfunding, både som donation och investering.
  • Lånbyte, förhandlar ner boränta åt konsumenter.
  • Lendo, hittar lånet med lägst ränta.
  • Bolånegruppen, gruppförhandlar bolån.
  • Tessin, crowdfundingtjänst för fastigheter.
  • Leasify, tjänst för optimering av leasingavtal och upphandlingar.
  • Shareville, låter användare dela med sig av information om hur de investerar.
  • Tink, ger konsumenter översikt över privatekonomin.

     

Mats Lewan

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt