Svaret närmar sig: Är 67P kokosboll eller ost?

2015-06-16 15:00  

När kometlandaren Philae hörde av sig efter sju månaders dvala på den ankformade kometen Churyumov-Gerasimenko blev det uppståndelse och hänryckning bland de europeiska rymdforskarna.

– Det var inte oväntat, vi visste bara inte när. Och man har ju inga garantier, säger Anders Eriksson, forskare vid Institutet för rymdfysik, IRF.

Uppvaknandet innebär att forskarna nu hoppas få svar på en rad frågor, bland annat hur kometens inre är uppbyggt. Philae har med sig ett antal instrument för observationer och provtagning. En kamera, en borr, en skopa för att ta upp grus, en mycket liten ugn för att värma prover och en gaskromatograf för analyser. En av de intressantare uppgifterna handlar om att göra en radiotomografi på kometens inre.

– Det går till så att Philae skickar ut en kontinuerlig radiovåg under tolv timmar (ett kometdygn) till rymdsonden Rosetta, som ligger i bana runt kometen. Under den tiden skär radiovågen genom hela kometen. Genom att analysera signalen i många sådana skivor kan man få en tredimensionell bild av kometens inre, ungefär som vid en magnetskanning av exempelvis ett knä, säger Anders Eriksson.

Forskarna har kunnat beräkna kometens massa och volym, och kommit fram till att materialet i genomsnitt är ganska fluffigt. Nu vill man ha svar på om fluffigheten är fördelad i små porer, som i en kokosboll, eller större håligheter av typ schweizerost.

– Här är det två kilometerstora snöbollar som har krockat och klibbat ihop sig utan att gå i småbitar, något som inte är särskilt sannolikt i universum. Vi hoppas få reda på hur det kommer sig, och det ger oss ledtrådar till hur solsystemet och planeterna bildades, säger Anders Eriksson.

Philae landade på kometens yta i november 2014. Efter några studsar slog den sig till ro i skuggan av en klippa och började arbetet med att ta bilder och prover och skicka data till Rosetta.

Philae hann också skicka data till en ”skiva” till radiotomografin. Efter 60 timmar tog batterierna slut, och rymdforskarna fick vänta på att de skulle laddas upp igen.

– Nu handlar det först och främst om att ändra rymdsonden Rosettas bana så att den blir optimal för att kommunicera med landaren. Vi måste prioritera den delen av projektet, säger Anders Eriksson.

Eddie Pröckl

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer