Digitalisering
Superavslöjaren vill ha svenskt beskydd

Grundaren av Wikileaks Julian Assange överväger att flytta till Sverige. Syftet är att kunna avslöja nya hemliga dokument med hjälp av svenskt grundlagsskydd.
—Det är lite tidigt att säga något, men det finns ett antal möjligheter som håller på att utredas, säger Julian Assange till Ny Teknik. Han är mannen som utmanat amerikanska försvarsdepartementet och andra stater med att avslöja 80 000 rapporter om Nato-insatsen i Afghanistan.
Ytterligare 15 000 liknande känsliga rapporter gås nu igenom av Wikileaks, och kan komma att publiceras inom ett par veckor. Dessutom, säger Julian Assange, finns det en stor mängd inkommet läckt material som man ännu inte hunnit att ta sig an.
Under Sverigebesöket i helgen avslöjade Assange att Wikileaks nu inom kort ska ansöka om svenskt utgivningsbevis för sajten och registrera den hos Radio- och TV-verket.
Ett sådant bevis skulle göra att sajten faller under yttranderfrihetsgrundlagen (YGL) som innebär meddelarskydd i vissa fall och förbud för myndigheter att efterforska källor.
Redan i dag fungerar Julian Assange som chefredaktör för innehållet på Wikilekas.org, en sida som har svenskt IP-nummer.
Han pekas i media ut som den som kommer att bli ”ansvarig utgivare”, enligt svensk lag. Men till Ny Teknik säger han att det finns ett par olika ”goda” kandidater.
För att bli ansvarig utgivare krävs att man är bosatt och folkbokförd i Sverige, uppger Eva Bengtsson, Radio- och TV-verkets chefsjurist. Det är dock inget problem att vara utländsk medborgare.
Sedan i våras arbetar Julian Assange med att bygga upp en redaktion med flera anställda i Stockholm.
Du utesluter inte att du kan komma att flytta till Sverige?
—Nej.
På ett seminarium i LO-borgen i lördags, arrangerat av Broderskapsrörelsen, medgav också Julian Assange att organisationen The Sunshine Press som ligger bakom sajten kör sin viktigaste trafik genom Sverige och svenska servrar.
Det är ingen hemlighet längre att dokumenten hanteras av servrar som tillhör webbhotellet PRQ, ägt av bolaget Periquito AB och Mikael Viborg, som ibland omtals som den femte mannen i Pirate Bay-målet. Även det material som fildelades via sajten The Pirate Bay låg tidigare på PRQ.
Mikael Viborg själv menar att han bara var behjälplig med juridiska råd åt Pirate Bay men han förekom i förundersökningen och förhördes ingående av polisen.
Domännamnsinnehavare för Wikileaks.se är än så länge den svenska föreningen Net Theatre med dess ordförande Zenon Panoussis i spetsen, vilken driver på för mer liberala yttrandefrihetsregler.
Enligt Julian Assange är Panoussis inte medlem i Wikileaks styrelse eller kärngrupp, utan bara ”volontär”.
Panoussis blev känd när han från 1996 och framåt publicerade Scientologikyrkans hemliga skrifter och kursmaterial, och fälldes för detta 1998. Häromdagen blev han också stämd för förtal efter att han agerat internetleverantör åt en sajt, vars trafik driftas av PRQ.
Syftet med Julian Assange besök i Sverige är bland annat att reda ut exakt hur svenska grundlagsskyddet fungerar och kan bidra till att säkra sajtens källor samt undersöka hur själva publiceringarna kan skyddas.
Via Wikileaks kan material sändas in anonymt. Känsliga dokument som skickas in passerar dels anonymitetsservrar, som skickar trafik mellan olika servrar för att försvåra att man kan spåra avsändaren, dels via krypterade förbindelser igenom servrar i Sverige och Belgien, som anses ha starka presslagar.
Man skickar också in egna, falska bidrag, i hanetringen, för att förvilla säkerhetstjänster och använder sig av komplex routing.
Om ni nu har så starkt tekniskt källskydd att ni aldrig själva ens har möjlighet att spåra vilka källorna är, behöver ni då svenskt grundlagsskydd?
—Det skulle kunna ge våra anställda bättre skydd, säger Julian Assange.