SKB vill inte miljöpröva kopparkapslar

2014-10-09 05:30  

Tidplanen för ansökan om slutförvaret i mark- och miljödomstolen spricker. Inte minst eftersom SKB anser att strålsäkerhetsfrågor inte ska granskas i detalj av domstolen. Därmed kan frågan om kopparkapslarna riskerar att läcka, hamna utanför miljöprövningen.

Våren 2011 lämnade kärnkraftsindustrin via Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, in sin ansökan om få slutförvara använt svenskt kärnbränsle i Forsmark till mark- och miljödomstolen i Nacka.

Enligt metoden ska kärnavfallet läggas i kopparkapslar, som deponeras i bentonitlera, djupt i berggrunden nära Forsmarks kärnkraftverk.

Det som domstolen gör är att granska och bedöma miljökonsekvenserna.

I dagarna skulle rätten ha avgjort om ansökan är komplett, enligt tidplanen från i mars 2014. Men det nya förslaget på tidplan innebär att det beslutet kommer någon gång i början av 2015.

SKB ansåg redan 2013 att ansökan i huvudsak var komplett. Men flera remissinstanser, organisationer och myndigheter, anser att följderna för miljön inte kan anses vara tillräckligt utredda. SKB har lovat fler kompletteringar men de har försenats. En tredje omgång lämnades till domstolen i september. Nästa väntas landa hos rättens ledamöter vid årsskiftet.

– Ansökan ska vara så komplett att den kan prövas, säger Johan Svensson, rådman i målet 1333-11.

En stridsfråga gäller hur noga domstolen ska granska frågorna, som är kopplade till riskerna för strålning och radioaktiva läckor.

Enligt Johan Swahn, kanslichef för MKG, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, försvårar SKB handläggningen:

– SKB vill hålla undan strålsäkerhetsfrågorna från domstolsprocessen. Det här är en taktik från bolaget, men risken är ju att agerandet kan bli ett hinder för prövningen, säger han.

Rådmannen Johan Svensson beskriver agerandet så här:

– SKB:s syn är att vi inte ska pröva vissa säkerhetsfrågor så ingående som SSM (reds anm: Strålsäkerhetsmyndigheten) ska göra.

Det är domstolen som avgör när ansökan är komplett. Om SKB:s linje vinner gehör kan frågeställningar kring kopparkapslarna hamna utanför miljöprövningen.

En sådan stridsfråga är om kopparen kan korroderas i den syrefria grundvattenmiljön i bergförvaret.

SKB:s senaste lägesrapport i ämnet skickades i förra veckan till SSM (som parallellt granskar bolagets ansökan). SKB bedömer där att koppar inte kan korrodera i syrgasfritt vatten. Men kopparen beskrivs inte heller vara ”immun”.

MKG:s Johan Swahn:

– Att kopparen korroderar sönder kan knappast anses vara en smådetalj i sammanhanget. Det handlar ju om barriärernas funktion. Därför måste domstolen ta i den.

Lägesrapporten beskriver hur kopparbitar, som ytbehandlats på olika sätt, läggs i syrefritt vatten i ett glasrör som plomberas med gummikork. Då utvecklas en förhållandevis stor mängd vätgas efter några dagar. Den mängden minskar när gasen sipprar ut genom korken. SKB tolkar resultaten som att vätgasutvecklingen främst kommer från väte i metallen, och att reaktionen mellan vatten och koppar snabbt avstannar. Om reaktionen fortsätter anses det utgöra bevis för att kopparen korroderar.

Enligt SKB:s expert Karsten Pedersen, professor i geomikrobiologi – vars experiment SKB stöder sig på i rapporten – går det inte tydligt att säga om vätgasutvecklingen avstannar eller om den fortsätter. Han berättar att avgörande försök ska göras senare i höst.

– Vi ska tömma glasrören på vätgas, plombera och se om vätgas utvecklas igen, säger Karsten Pedersen. Fortsätter utvecklingen kan det finnas en uthållig process som avger vätgas från koppar i syrefritt vatten. Har utvecklingen avstannat helt är det mycket sannolikt att en uthållig, vätgasutvecklande process inte existerar.

För att bringa klarhet i korrosionsfrågan kräver Johan Swahn nu att SSM drar igång ett eget forskningsprogram.

– Det är inte aktuellt som det ser ut i dag, men jag stänger inga dörrar, svarar Ansi Gerhardsson, chef för slutförvarsenheten på SSM.

Forskning för miljarder

  • KBS-3 är den svenska kärnkraftsindustrins huvudspår för slutförvaring av använt kärnbränsle. Hit har den överväldigande majoriteten av forskningspengarna gått.
  • Alternativa metoder som WP-Cave, Djupa borrhål och Långa tunnlar har bara fått en bråkdel av pengarna.
  • KBS står för ”Kärn Bränsle Säkerhet”. Projektet startade 1976 och landade så småningom i KBS-3.
  • Redan 2011 när processen inleddes i mark- och miljödomstolen i Nacka hade utredningen för slutförvaret gått på 31 miljarder.

SKB och MKG

SKB

Svensk Kärnbränslehantering, SKB AB, bildades på 1970-talet för att omhänderta allt radioaktivt avfall från kärnkraftverken. Största ägare är statliga Vattenfall (36 procent), och därefter Forsmarks kraftgrupp, OKG och Eon. Omsättningen 2013 uppgick till dryga 1,5 miljarder kr och antalet anställda var 495. Vd:n heter Christopher Eckerberg.

MKG

Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, är en ideell förening som startades 2004 och medverkar som remissinstans när det gäller frågor kring slutförvaret. Bakom den står Fältbiologerna, Naturskyddsföreningen och dess lokalföreningar i Uppsala och Kalmar, samt OSS, Opinionsgruppen för säker slutförvaring i Östhammar. Föreningens arbete finansieras med medel ur Kärnavfallsfonden.

Mer om: SKB Kopparkaplsar

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer