Skapa din smarta fabrik

2014-12-02 23:00  

AUTOMATIONSNÄSTET. Uppkopplade och självorganiserade fabriker. Produkter och tjänster kopplas ihop. I Tyskland kallas det Industri 4.0 men det har också talats om tredje vågens industriautomation och smarta fabriker. Oavsett vad vi kallar utvecklingen innebär den stora möjligheter att ta produktionen till en ny nivå. Men då krävs intresse och kunskap om möjligheterna.

Experterna i Automationsnästet reder ut begreppet och möjligheterna för svenska företag.

 

1. Vad är Industri 4.0?

2. Vad innebär Industri 4.0 för det lilla företagets produktion och konkurrenskraft?

3. Vilka råd kan du ge till företag som inte vet hur de ska ta sig an Industri 4.0?

 

Thomas Stetter, Divisionschef Digital Factory, Norden och Polen, Siemens:

1. Från början var det benämningen på innovationsinitiativen som lanserades i Tyskland 2011. Numera står det för mycket mer än så. Visionen är att allt är uppkopplat med allt, vilket skapar en otrolig rikedom av data. Det innebär helt nya möjligheter att nå nästa nivå av automation, en flexibel tillverkning och framför allt en individualiserad massproduktion med kortare tid från produktidé till tillverkning.

2. Det handlar inte bara om internet of things utan lika mycket om internet of services. Här har mindre företag som är väl insatta i sina kunders utmaningar stora möjligheter. Utan stora investeringar kan man skapa nya tjänstelösningar. En förutsättning är stor innovationskraft och att man angriper gamla problem ur ett nytt perspektiv. It-företag som hittills inte hade kopplingar till industri lanserar nu branschspecifika lösningar, till exempel för gruvindustrin.

3. Viktigast är att fullt ut dra nytta av alla möjligheter som redan finns. Vi står på en nivå som motsvarar Industri 3.8. Börja med att se över de mest kritiska delarna av produktionsanläggningen, se över flaskhalsar och utforska vad moderna automationslösningar kan tillföra. Utvärdera till exempel simuleringslösningar som kan korta rusttiderna på vissa kritiska produktionsöar. Och öppna upp för partnerskap. Världen har blivit för komplex för att agera på egen hand.

 

Christer Nygren, Universitetsadjunkt innovationsteknik, Mälardalens högskola:

1. Jag ser Industri 4.0 som en del i ett större sammanhang där synen på värdeskapande är i centrum i den automations- och digitaliseringsrevolution som är på gång. Vissa forskare hävdar att nära hälften av alla arbeten kan automatiseras inom 20 år. Vi har ju redan självkörande bilar som faktiskt fungerar. Det som begränsar är lagstiftningen – att man inte får köra utan förare. 100 miljoner taxichaufförer i världen kan på sikt ersättas.

2. Industri 4.0 handlar främst om två saker. Dels att koppla ihop produkten med tjänster som tillsammans kan skapa högre värde för kunderna och på så sätt bättre lönsamhet för det lilla företaget genom exempelvis nya affärsmodeller. Dels om att få flödet i produktionen att bli flexibelt och delvis självorganiserande med hjälp av taggade produkter, dataanalys av information från produktionen och även integrering med transport och eftermarknad.

3. Ta kontakt med en högskola/universitet för att se om de har forskning eller utbildning kring detta. Exempelvis har Mälardalens högskola Centrum för produktrealisering, i samverkan mellan näringsliv och akademi. I sådana projekt får man dubbel utväxling på nedlagda utvecklingstimmar. En timmas arbete hos företaget läggs ihop med en timmas arbete av en forskare. Då har man gemensamt två timmars utvecklingstid för att titta på sitt Industri 4.0-projekt.

 

Kristian Östlund, Vice vd, Arta Plast:

1. Industri 4.0 är inget begrepp vi använder i vårt dagliga tal. Men det innebär hantering av stora mängder data från olika system, som kan sammanställas och åskådliggöras. Detta är typiskt system som tidigare levt i olika världar och inte kopplats ihop. Till exempel data från affärssystem och från produktion, som til exempel från PLC:er. Detta har blivit betydligt lättare då nästan alla använder Ethernet och eftersom lagring är billigt.

2. Mycket av det vi gör i dag är inget nytt, men det har tidigare varit förbehållet det stora före-taget av kostnads- och resursskäl. Nu kan vi med relativt enkla medel få tillgång till samma teknik plus att det oftast är mer flexibelt. Flexibilitet är viktigt då behovet ändras över tid. Samtidigt skulle mer kunna göras om kunskapen fanns. Det mindre företaget kan inte förväntas dra lasset, vi kan inte vara skolbänken för teknikkonsulterna.

3. Begreppet är väldigt brett, men det handlar om att se möjligheterna och låta sig inspireras av andra. Och om att bygga kompetens. Vi tycker att man ska ha en baskompetens internt för att driva och underhålla lösningar, men man är även beroende av externa partners. Här tror jag automationsbranschen måste se till att driva dessa frågor och inte minst bygga kompetens i de egna leden och samtidigt se till kundernas hela affärsprocess/teknikbehov.

 

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev om automation – direkt till din mejl!

 

Fredrik Karlsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer