Saudiarabiens önskelista: kärnvapenteknik

2015-03-11 05:30  

Röntgenblixtar och hetisostatpressar ingick 2009 i paketet för den hemliga vapenfabrik som FOI var på väg att leverera till Saudiarabien. Båda kan användas för utveckling av kärnvapen.

Röntgenblixtar och hetisostatpressar ingick i en ansökan om positivt förhandsbesked för export till Saudiarabien. Sökande var FOI:s bulvanbolag SSTI. Ansökan skickades våren 2009 till Inspektionen för strategiska produkter, ISP.

Det framgår av hemligstämplade dokument som Ekot la ut på sin webbplats i samband med avslöjandet av den hemliga vapenfabriken 2012, men det har hittills inte uppmärksammats.

En sådan här ansökan kan enligt ISP tolkas som en ”önskelista”. I ansökan listas en rad produkter som SSTI vill exportera till Saudiarabien. Bland dem finns alltså röntgenblixtar och hetisostatpressar. Leverantör av blixtaggregaten i ansökan är Scandiflash i Uppsala. Scandiflash sålde i början på 1980-talet flera blixtar till Pakistan. Pakistan anskaffade under denna period teknik för sitt kärnvapenprogram, oftast genom ett nät av bulvanföretag och med angivande av andra användningsområden.

I ansökan står vidare att båda produkterna är ”möjliga föremål för exportkontroll”. De omfattas nämligen av en EU-förordning om ”produkter med dubbla användningsområden”. Det ena användningsområdet är civilt, men det andra är militärt och där finns kärnvapen och missiler som kan bära massförstörelsevapen med.

ISP kom dock aldrig att formellt behandla ansökan. Den återtogs av SSTI, vars vd var Dick Sträng.

Varför drog SSTI tillbaka ansökan?

– Det var på uppmaning av ISP, säger han. Men det var inte för att de skulle säga nej, det var för att ’det var för tidigt i processen’.

Den uppgiften tillbakavisas av Thomas Tjäder, säkerhetspolitisk rådgivare på ISP och handläggare för SSTI:s ansökan.

– Det kan jag inte dra mig till minnes, säger han.

Det var, enligt honom, helt upp till SSTI om de ville dra tillbaka ansökan. Men om de diskussioner som ändå förekom kring ansökan säger han:

– Vi var ytterst tveksamma.

Dick Sträng säger att han är absolut övertygad om att leveranserna inte passade in i ett saudiskt kärnvapenprogram, därför att Saudiarabien inte har tillräcklig industriell och teknisk bas.

– Jag är bestämd motståndare till kärnvapenspridning och skulle aldrig ha gått med på något sådant.

Han menar att Saudifabriken skulle ha stärkt saudiskt konventionellt försvar mot Iran, som ju har eller har haft ett kärnvapenprogram, och därmed motverka kärnvapenspridning.

Isostatpressarna skulle, enligt Dick Sträng, användas till att pressa kopparkonor för att kvalitetssäkra sprängverkan i pansarvärn, röntgenblixtarna för att studera denna sprängverkan.

Spelade röntgenblixtarna och hetisostatpressarna någon roll för ISP:s tveksamhet?

– Det kan de delvis göra, säger Thomas Tjäder, för pressarna kan användas för utveckling av massförstörelsevapen. Men jag vågar inte svara, jag är inte tekniker.

Det var ”inte enskildheter utan helheten” som diskussionerna fördes kring, enlig Tjäder.

Ett år senare, i maj 2010, var röntgenblixtar och hetisostatpressar borta ur projektet, åtminstone i en ISP-promemoria inför ett möte med Exportkontrollrådet.

Den hemligstämpades, men lades även den ut på Ekots webb. Författaren var Thomas Tjäder.

– Vårt resonemang byggde på en prövning utifrån det underlag vi hade, men jag vill inte kommentera promemorian för den är hemligstämplad. Den blir inte mindre hemlig för att Ekot har lagt ut den. Våra relationer med främmande makt är hemliga, kommenterar Thomas Tjäder.

Där kommer Ny Teknik inte längre.

Det var det statliga FOI som drev projektet, via bulvanbolaget SSTI. FOI:s generaldirektör Jan-Olof Lind avböjer att tala med Ny Teknik, trots att han fått detaljerade skriftliga frågor i förväg och gott om tid. Jan-Olof Lind har varit vid FOI sedan 2007, först som överdirektör och sedan april 2009 som högsta chef.

I ett mejl hävdar han genom sin pressavdelning att ansvaret att svara på frågor från Ny Teknik antingen faller på regeringen, SSTI:s ledning, på ISP eller möjligen på FOI:s tidigare ledning:

”FOI:s nuvarande ledning kan inte kommentera vilken information bolagets företrädare hade eller vilka överväganden som gjordes”, skriver han.

Genom att ansökan drogs tillbaka 2009 behövde inte ISP ta ställning till den. Om inspektionen hade sagt ja, alltså godkänt export, hade detta inte kunnat hållas hemligt så länge. Regeringen rapporterar varje år till riksdagen om vapenexport. Om ISP sagt nej kräver regelverket att detta meddelas till EU:s övriga medlemsländer. Detta för att undvika att samma ansökan återkommer via ett annat land.

ISP visste alltså att Saudiarabien efterfrågade kärnvapenrelevant teknik, men förde inte den informationen vidare till regeringen.

– Nej vi gick inte vidare till regeringen, säger Jan-Erik Lövgren, ställföreträdande generaldirektör på ISP.

Lövgren bekräftar ändå att det rör sig om känslig teknik.

– Röntgenblixtar kan användas för att verifiera verkansdel i pansarvärnsrobot. De kan naturligtvis också användas i kärnvapenutveckling, och det vill vi inte medverka till, säger Jan-Erik Lövgren.

Hetisostatpressar används enligt Lövgren för precisionsgjutning av sprängämnen, för riktad sprängverkan i pansarvärn och också för att forma väldigt exakta sprängämnesdelar i kärnvapen.

Som Lövgren ser det hade ISP ingen anledning att titta djupare på om Saudiarabien är ett lämpligt land att sprida sådan teknik till.

Mer generellt säger han att om det både handlar om känslig teknik och en känslig mottagare så ”lyser en röd lampa”.

– Om produkten är känslig men mottagaren inte känslig, då beviljar vi utförseltillstånd, säger han.

Är inte Saudiarabien en känslig mottagare?

– Antingen har ett land ett kärnvapenprogram eller också har det det inte, säger han kort.

– Saudiarabien har inget kärnvapenprogram, mig veterligen, förtydligar Thomas Tjäder på ISP.



Följ Ny Teknik på Facebook!

Röntgenblixtar

  • Röntgenblixtar används för att studera sprängverkan. Det kan till exempel studeras när man trycker ihop ett ihåligt skal av plutonium så mycket att atomexplosionen kommer i gång. Röntgenstrålarna gör att man kan filma snabba förlopp, och inte bara vad som händer på ytan utan även djupt in.
  • Eftersom röntgenblixtar kan användas för kärnvapen krävs regeringstillstånd för export i nästan alla länder, däribland Sverige. Tekniken utvecklades av Försvarets forskningsanstalt, FOA, föregångaren till FOI, för det svenska atombombsprogrammet när det var aktuellt för 50 år sedan.
  • Ur forskningen på FOA avknoppades företaget Scandiflash i Uppsala, den tilltänkta leverantören till Saudiarabien. Scandiflash sålde i början på 1980-talet flera blixtar till Pakistan, som då höll på att utveckla kärnvapen och köpte känslig teknik från hundratals håll genom ett mycket avancerat nät av bulvanföretag.

Hetisostatpressar

  • Hetisostatpressar används bland annat för att tillverka de konventionella sprängämnesdelarna i atombomber. Där krävs stor precision för att bomben ska tryckas samman från alla håll med exakt samtidighet.
  • Isostatpressar kan också användas för att pressa samman fast bränsle till missiler. Det måste vara kompakt och homogent, så att inte raketen far iväg åt fel håll. Eftersom missilen kan bära kärnvapen eller kemiska och biologiska vapen så finns det exportkontroll även för en del missilteknik.
  • Isostatpressar används också för massor av civila ändamål i industrin, liksom i konventionella vapen, till exempel just för pansarvärn med riktad sprängverkan.
  • Men det råder bara exportkontroll om pressarna är av en viss storlek och kan ge ett visst tryck.
  • Pressen Quintus som uppfanns av Baltzar von Platen för Asea, senare ABB, kunde 1953 producera världens första syntetiska diamant. Tillverkningen finns fortfarande kvar i Västerås, nu inom USA-ägda Avure.

Fredrik Lundberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer