Så vill Björklund locka fler elever till tekniken

Teknikdelegationens Leif Johansson är besviken på bristen på respons från regeringen och utbildningsminister Jan Björklund. Foto: Peter Lydén och Claudio Bresciani/Scanpix

Utbildningsminister Jan Björklund lovar en ny strategi för teknik och naturvetenskap i skolan. Men några konkreta löften vill han inte ge när han svarar på Ny Tekniks frågor hur skolan ska stimulera elevernas intresse för matte, teknik och naturvetenskap.

1. Vilka åtgärder bör, enligt din mening, vidtas för att öka intresset för teknik och naturvetenskap i grundskolan?

- Nyckeln är välutbildade lärare och att börja tidigt. Lågstadielärare får nu vidareutbildning, bland annat genom de teknikcentra som finns runtom i landet. I den nya lärarutbildningen blir alla lågstadielärare behöriga att undervisa i matte, NO och teknik.

2. Vad är din uppfattning om Teknikdelegationens förslag?

- Att teknikdelegationen har flera intressanta förslag för att lyfta ämnena, men att inte heller dessa förslag är tillräckliga. Mer teknik, matte och NO-ämnen införs nu i lärarutbildningen till exempel i enlighet med delegationens tankar. Men mer behövs.

3. Kommer ni att genomföra något av delegationens förslag? I så fall vilka och när?

- Ja, min bedömning är att många förslag kommer att genomföras. Regeringen avser att under hösten återkomma med en teknikstrategi. Jag leder en viktig konferens i september med Sveriges främsta industriledare för att diskutera strategin och konkreta åtgärder.

4. Vad anser du om förslaget om en nationell kommission?

- En lång rad åtgärder behövs. Det behövs fastare former för samarbete mellan skolmyndigheterna och den tekniska sektorn i näringslivet. Om detta ska kallas kommission eller inte får vi återkomma till.

5. Vad krävs enligt din mening för att genomföra Teknikdelegationens mål?

- Att minst 30 procent av eleverna som genomför gymnasieutbildning gör så inom naturvetenskapligt eller tekniskt program.

- Att minst tio procent av dem som påbörjar högskoleutbildning går på teknisk högskola.

- Jämn könsfördelning på ingenjörsutbildningen, i praktiken minst 40 procent kvinnor.

- Andelen elever som väljer den svåraste matematikkursen har ökat med mer än 30 procent sedan meritpoängen infördes och det återstartade teknikprogrammet på gymnasiet ser ut att få många sökande, så det finns positiva trender. Men viktigast är att fler människor som är duktiga i matematik, teknik och naturvetenskap väljer att bli lärare.

- Universiteten måste arbeta med att få en jämnare könsfördelning inom högre utbildning.

6. Hur ska lärare i grundskolan få ökade kunskaper i matte, naturvetenskap och teknik?

- Vi genomför en rad insatser för att stödja och utveckla undervisningen i naturvetenskap och teknik i tidiga åldrar. Lågstadielärare blir behöriga i matematik, NO och teknik i den nya lärarutbildningen, och matematik bli obligatoriskt för mellanstadielärare. Vi skärper kraven för behörighet för alla lärare, alla elever har rätt till lärare som kan sitt ämne.

7. Tidigare har det funnits stora kampanjer för att sprida kunskaper och ändra attityder bland grundskoleeleverna, bland annat det tioåriga NOT-projektet, som avslutades 2003. Varför har regeringen inte tagit initiativ till liknande kampanjer i dag?

- Dessa kampanjer har inte givit önskvärt resultat, problemen kvarstår eller har fördjupats. Just nu pågår en omfattande satsning på matematik, naturvetenskap och teknik på 600 miljoner, men enbart kampanjer räcker inte.

Norbert Andersson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer