Operatörens nya verktyg är digitala

Papper och pärmar är ofta operatörernas främsta arbetsredskap. Ny teknik når sällan ut på industrigolvet. Men flera nya verktyg är på väg genom olika initiativ.

Svensk industri sägs ofta vara i världsklass. Automatiserad, effektiv och med hög tekniknivå.

Men operatörerna tycks ha glömts bort när industrin utvecklats.

– Det är väldigt ofta papper som sitter i pärmar på ett kontor långt bort. Det gäller bland annat arbetsbeskrivningar och fel­anmälningar, säger Camilla Grane, lektor i teknisk psykologi vid Luleå tekniska universitet.

Hon leder projektet ”Framtidsoperatören”, ett samarbetsprojekt mellan Chalmers, Luleå tekniska universitet och svensk industri, finansierat av Vinnova.

– Målet var att hitta gemensamma behov för svensk industri. Då kommer lösningarna till verklig nytta, säger Camilla Grane.

Första steget var att följa med operatörer ut för att observera dem i arbete.

– Vi såg att operatörerna saknar mycket i dag. Det fanns behov av att jobba vidare för att ta fram en helt ny verktygslåda för dem.

Lösningen har blivit olika appar. En smart telefon kan operatören alltid ha med sig till skillnad från en pärm. Och när informationen digitaliseras blir den också sökbar.

Arbetsinstruktionerna kan enkelt plockas fram på telefonen. Även felanmälan kan göras via en app. Alla objekt är taggade och kan skannas av. Då finns redan en massa grundinformation som blir tillgänglig.

Ett annat exempel är att sköta tillsyn via telefonen. Det kan också ske genom att man skannar ett objekts rfid-tagg eller en qr-kod för att få fram den information som finns i systemet.

Anrikningsverket i Aitik har varit med i projektet och har intresse att använda tekniken.

– Vi har ett behov av att dokumentera ronderingar på ett enkelt och säkert sätt. Då kan appar vara ett bra sätt. Men det måste finnas en produkt som vi kan köpa, så vi hoppas att det kommer, säger Kjell-Arne Johansson, teknisk rådgivare på Aitik.

Apparna finns inte ute på marknaden utan ägs av projektet Framtidsoperatören. En kommersialisering finns med i planerna för nästa steg. Projektet väntar besked från Vinnova om finansiering av två års vidare apputveckling.

Operatörer används som samlingsnamn för en rad olika roller, till exempel maskinoperatörer, el-arbetare eller montörer. Och det kan vara inom olika typer av verksamheter, från verkstad till process.

– Ett mål har varit att det ska vara branschöverskridande, eftersom det finns många med liknande behov med vitt skilda arbetsuppgifter, Camilla Grane.

Ett annat industriföretag, en k­lassisk legotillverkare som ville ha sina arbetsinstruktioner digitalt, vände sig till konsulten Novotek.

Novotek är återförsäljare av Proficy Workflow, en programvara från GE:s avdelning för intelligenta plattformar. Med programvaran ser de till att automatisera manuella arbetsflöden och att rätt person får rätt information vid rätt tid.

Det var dock problematiskt att använda dator eller surfplatta hos legotillverkaren.

– Efter att ha besökt kunden var vår utmaning att hitta sätt att projicera informationen, säger Thomas Lundqvist.

Då kläckte de idén med Google Glass, beställde ett par, programmerade och…

– Det gick mycket bättre än vad vi vågat hoppas på, säger Jens Molin, affärsutvecklingschef.

Novotek fick pris från mässan Scanautomatic och Processteknik för årets produktnyhet.

De presenterar en lösning för kunden där någon kommer att kunna få instruktionen på en dator, en annan på en surfplatta och en tredje via glasögonen – men ingen använder papper.

Svenska företaget Penny i Västerås var faktiskt före Google Glass och är nu redo att slå världen med häpnad med mer avancerad teknik i samarbete med datortillverkaren Dell. Deras glasögon är framtagna för industritillämpningar.

– Vi har lagt ner otroligt mycket krut på teknikutvecklingen. Produkten ska vara ljudlös och handsfree. Man styr med huvudet och klickar med käken, förklarar Erik Lundström, vd och grundare av Penny.

Inledande intresse kommer från både industri och militär.

 

 

Gilla Ny Teknik på Facebook

Projekt väntar besked om pengar

  • Ljuset fångas av nanopartiklar av titandioxid som doppats i ett färgämne. Energin i ljuset får elektronerna i färgämnet att lossna och skapar en ström ­mellan två elektroder.
  • Namnet kommer av upphovsmannen Michael Grätzel vid tekniska högskolan i Lausanne, men de kallas även färgsensiterade solceller, DSC (Dye-sensitized solar cell).
  • Bland de företag som satsar på att kommersialisera tekniken finns brittiska G24 Power, irländska Solar Print samt sch­weiziska Solaronix.nt samt sch­weiziska Solaronix.

Mats Lewan

Fredrik Karlsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt