Nanofaderns nya spår: supersmarta maskiner

2015-05-16 06:00  
Eric Drexler ägnar sig numera åt säkerhetsaspekter på superintelligenta system. Sedan fyra år tillbaka är han verksam vid Future of Humanity Institute vid Oxford University i Storbritannien. Foto: Jörgen Appelgren

För 30 år sedan introducerade framtidsteoretikern Eric Drexler begreppet nanoteknik. Nu ger han sig i kast med frågan hur vi ska kunna utveckla superintelligenta maskiner – utan att riskera att mänskligheten går under.

– Konceptet kidnappades av science fiction-industrin. Sedan lyssnade det vetenskapliga samhället och den amerikanska regeringen på den i stället, konstaterar en luttrad Eric Dexler.

Ny Teknik träffar honom i Ingenjörsvetenskapsakademiens lokaler på Grev Turegatan i Stockholm. Han har bjudits hit för att föreläsa om APM (atomically precision manufacturing) inför stora delar av Sveriges nanoelit.

Visst brinner han fortfarande för tekniken. Men nu har han givit sig i kast med ett nytt område: hur vi människor ska kunna utveckla säkra superintelligenta system. Säkra så tillvida att vi kan lita på deras svar och att de inte kommer att ta över och förslava människan. Nyligen publicerades hans första tekniska rapport i ämnet.

Rapporten är publicerad av FHI, Future of Humanity Institute i Oxford. Hit kom Eric Drexler år 2011 för att avsluta boken Radical Abundance, en bok som en gång för alla skulle klargöra vad APM egentligen handlar om. Institutet leds av svensken Niclas Boström vars bok Superintelligence: Paths, Dangers, Strategies fick personer som fysikern Stephen Hawking, datorpionjären Bill Gates och entreprenören Elon Musk att oroa sig för att superintelligenta maskiner ska ta över eller utplåna oss genom att de förbrukar allt vi behöver för att överleva.

– Problemet är återigen att man baserar sig för mycket på science fiction i stället för att inrikta sig på ett ingenjörsperspektiv, konstaterar Eric Drexler.

Själv föreslår han att man ska bygga ett flertal intelligenta maskiner som var och en bara kan lösa ett specifikt problem. För att lösa större problem pluggar man ihop de system som behövs, inklusive ett som kan lösa problemet hur man kontrollerar avancerade system för artificiell intelligens.

När började du fundera kring de här frågorna?

– Redan för 30 år sedan. Jag och professor Marvin Minsky (professor i artificiell intelligens och kognitionsvetenskap vid MIT) diskuterade idéer om hur man skulle kunna göra för att våga lita på svar från maskiner som vi inte förstår hur de fungerar. Jag förde fram att ett sätt skulle kunna vara att man bygger system som är specialiserade på att kritisera och testa svar på frågor som du ställt till andra maskiner. Om det finns en lösning på ett problem och det kontrolleras och dubbelkontrolleras med andra intelligenta system borde vi kunna lita på det.

– Det var mitt förslag. Han tyckte jag skulle skriva ner det. Och det har jag gjort nu.

Men du reser runt och föreläser om APM?

– Jag tror fortfarande på konceptet och blir ju inbjuden...

Eric Drexler

Namn: K. Eric Drexler.

Ålder: 60 år.

Yrke: Framtidsutforskande ingenjör.

Arbetar vid: Future for Humanity Institute, Oxford University, Storbritannien.

Aktuell: Publicerade nyligen en rapport om ”säker superintelligens”.

Utbildning: Doktorerade i molekylär nanoteknik vid MIT, USA år 1991.

Fritidsintressen: Datorgrafik, promenader samt att läsa.

 

Eric Drexler om sig själv

  • Ihärdig.
  • Vetgirig.
  • Försiktig och skeptisk ingenjör.

Ulla Karlsson-Ottosson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt