Matte-krisen delar blocken

2014-08-27 11:33  

Båda partiblocken är splittrade kring hur svenska elever ska hamna i topp i matematik i nästa Pisaundersökning. För S och M är det viktigast att minska klasserna och anställa fler mattelärare. Men KD, C, MP och V prioriterar andra åtgärder.

Det skrällde rejält när svenska 15-åringar visade allt sämre mattekunskaperna i OECD-studien Pisa 2012, som presenterades i december i fjol. Nio år tidigare, i Pisa 2003, låg de svenska eleverna signifikant över genomsnittet i alla ämnen i OECD.

Nu presterade de för första gången sämre än genomsnittet i såväl matematik och läsförståelse som i naturvetenskap och problemlösning på datorn. Jämförelsen gjordes bland jämnåriga elever i 65 länder.

– Vi blev chockade över att läget försämrats så. Mest intressant var att både låg- och högpresterande elever tappade i matematik, säger Magnus Oskarsson, forskare på Mittuniversitetet i Härnösand, och projektledare för Pisaundersökningarna i Sverige.

Snart är det dags igen. Pisa 2015 genomförs i vår. Då ska 5 500 nya svenska 15-åringar i 200 slumpmässigt utvalda grundskolor få testa vad de kan. I fokus är ämnet naturvetenskap.

Om ett par veckor går Sverige till val. Hur vill då svenska politiker höja elevernas mattekunskaper?

Ny Teknik gav de skolpolitiska talespersonerna för samtliga riksdagspartier åtta stycken handlingsförslag (se här intill). De fick rangordna dem från 1 till 5, där 5 var det bästa betyget.

Svaren visar överraskande att åsikterna splittrar både regeringsalliansen och det rödgröna blocket. För Moderaterna och Socialdemokraterna är det viktigast att minska klasserna och att öka antalet mattelärare per elev.

Men Kristdemokraterna, Centerpartiet, Vänstern och Miljöpartiet prioriterar däremot att ge lärarna högre löner och mer inflytande i skolan.

Tina Acketoft, FP, vill i första hand modernisera matteundervisningen och införa fler mattetimmar. Medan Sverigedemokraternas Carina Herrstedt anser att ett förstatligande av skolan är mest prioriterat.

För Pär Kurlberg, ordförande i Svenska matematikersamfundet och professor på KTH, har lärarna en nyckelroll.

– Vi måste få ut duktiga lärare med talang för naturvetenskap i skolorna. I dag väljer många naturvetare att exempelvis bli civilingenjörer i stället för lärare.

Enligt Pisaprojektledaren Magnus Oskarsson är många unga mycket nyfikna på naturvetenskapliga utmaningar som klimatförändringar, sjukdomar och rymden.

Men undervisningen i matte/NO matchar inte ungdomarnas intressen utan bedrivs på för traditionellt sätt, med för mycket mekanisk inlärning.

Vad skulle du göra om du var utbildningsminister i morgon?

– Man kan inte bara hälla in pengar i en dysfunktionell skola. Det vi har sett i Pisa-undersökningarna mellan åren 2009 och 2012 är att de satsningar Sverige gjort på skolan inte verkar ge resultat. Inte heller den ökade kontrollen eller nationella prov verkar ha bidragit till att svenska elever fått ökade kunskaper i matte, naturvetenskap och problemlösning, säger han.

– Satsa i stället på mattelärarna. Ge dem möjlighet att modernisera undervisningen och anpassa den efter dagens ungdomar.

Bland de som slog bakut när Pisa 2012 presenterades i december i fjol fanns inte minst industrins företrädare Svenskt Näringsliv. Tobias Krantz, organisationens chef för områdena utbildning, forskning och innovation, varnade då:

– Om inte grundskolan och gymnasiet fungerar sjunker kvaliteten obönhörligt också på högskolan. Det i sin tur får återverkningar på forskningen och på Sveriges innovationskapacitet. Det slår mot konkurrenskraft, företagande, jobb och välfärd i Sverige.

Jana Madjarova, som undervisar i matematik på Chalmers, vill förändra betygskriterier och kurser på gymnasienivå.

– Kriterierna är otydliga. De lämnar stort utrymme för godtycke, och är formulerade så att en begåvad, duktig och kunnig, elev kan få lägre betyg för att tillfälligt ha brustit i att visa upp en av förmågorna.

Och kurssystemet gör att man i ganska hög grad missar huvudpoängen med matematik, som är de logiska sambanden. Man lär sig lite geometri i en kurs, sen lite till i en annan, kanske lite till i en tredje, och man får aldrig uppleva den logiska uppbyggnaden.

Nycklarna till matteframgång:

Enligt Pisa:

  • Likvärdiga skolor i hela landet.
  • Bra lärarlöner.
  • Självständiga skolor, inte toppstyrda.
  • Bra samarbete mellan rektor och lärare.
  • Stabil ekonomi i landet.
  • Negativa: Skolor med tidiga urvalssystem eller där elever ofta kommer för sent och skolkar.

 

Enligt analysföretaget McKinsey:

  • De bästa studenterna (och även bästa sociala förmågorna) bör lockas att bli lärare.
  • Lärarnas samarbete är viktigt, de bör utvärdera undervisningen tillsammans.
  • Håll reda på varenda elev i landet – alla ska ha bra undervisning.
  • Det går att lyfta dåliga skolor ganska snabbt.
  • Lärarna måste få bra stöd av huvudmän och politiker.

Pisa 2015

  • Många elever i andra länder har passerat de svenska eleverna i mattekunskaper.
  • Pisa står för Programme for International Student Assessment och görs av OECD för att mäta 15-åriga elevers kunskaper i läsförståelse, matematik, naturvetenskap och problemlösning. Tanken är att få länder att jämföra sin skolutveckling med andras.
  • Den första studien gjordes år 2000. Därefter har de skett vart tredje år. Pisa 2015 sker i vår och omfattar 5 500 elever. En nyhet nästa år är att grupper av elever ska få testa sin förmåga att lösa problem mätt via interaktiva uppgifter.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer