Marinbiologens recept: Så botar vi Östersjön

2013-07-05 08:53  
Foto: Monica Kleja.

(UPPDATERAD) Stallgödsel måste oftare komma till nytta inom spannmålsodlingen – om Östersjön ska må bättre. Det finns ingen kvick fix för havet. Det anser Christoph Humborg, vetenskaplig ledare vid Östersjöcentrum.

Övergödningens konsekvenser syns tydligt när man anländer med flyg till Visby dessa dagar. Gröna alger sveper fram på ytan utanför ön, och en gulbrun sörja intar på sina ställen vikar och stränder.

Östersjön är speciellt känsligt hav. Ett sötare vattenskikt flyter ovanpå ett saltare bottenskikt. För 150 år sedan beräknas runt 10 000 km2 av Östersjöns bottensediment ha varit död. Nu har den arealen ökat betydligt, enligt Christoph Humborg, marinbiolog och havsforskare vis Östersjöcentrum.

- I dag uppgår den till cirka 60 000-70 000 kvadratkilometer.

Det har gjorts och görs försök att på mekanisk väg få ned mer syre i havsdjupen, exempelvis på svenska Västkusten. Men det finns inga snabba sätt att få de döda havsbottnarna att syresättas och tillfriskna.

- Nej, det finns ingen kvick fix, säger Christoph Humborg. Möjligtvis kan man lokalt använda liknande metoder för att få vikar att leva. Men att installera jättestora ”vindkraftverk” under ytan skulle åstadkomma mer åverkan än nytta.

Det viktigaste för att återställa förhållandena till det normala är i stället att få övergödningen och utsläppen av närsalter att minska, anser han.

-Det krävs en mer balanserad lantbruksproduktion där bönderna producerar spannmål och håller djur på samma gård och inte som ofta idag runt Östersjön att växtodling och djurhållning är helt frikopplat från varandra. Det leder till att man kan utnyttjar stallgödsel mer effektivt och att man kan minska konstgödseln, säger han.

Odlingsområden där det är djurtätt har i dag problem med att man har för mycket gödsel och överdoserar med läckage av närsalter som följd, enligt Humborg. Detta samtidigt som konstgödsel används flitigt där det är djurfattigt. Större användning av baljväxter är också en bra alternativ till konstgödsel.

Efter en omställning kan de döda Östersjöbottnarna läka själva – men det kan ta lång tid. Mellan 10 och 50 år.

Internationella överenskommelser har drivit fram en liten minskning av tillförseln av närsalter på senare år. Bland annat har fler avlopp anslutits till reningsverk.

Men minskningen är långtifrån stabil.

-       Skulle andra länder, som exempelvis Polen, framöver börja använda lika mycket konstgödsel som Sverige hotar en ännu större katastrof, påpekar Christoph Humborg.

En av de tidigare stora turiststränderna på Gotland, Burgsvik, har på 10-15 år kollapsat och tagits över av vass, berättade också förre finansministern Allan Larsson (s) igår.

Sedan två år tillbaka driver han nu projektet Rädda Burgsviken. Pilotförsök med att beta stränderna, sätta upp en ”gäddfabrik” och långsamt suga slam från botten, har gett lyckade resultat – och nu vill man starta fullskaliga arbeten. Men för det krävs det cirka 20 miljoner kronor.

-  Hur ska vi finanisera detta? Jo- vi måste se det som en skuld som ska återbetalas. Vi måste se havet som en resurs, och till vilka intäkter det kan generera, säger Allan Larsson.

I nuläget hindrar den döda viken och den övervuxna turiststranden flera byggprojekt, såsom anläggandet av en Ekoby och nya bostäder, uppger han.

Rädda Burgsviken-projektet hoppas nu på att få EU-bidrag.

Tiina Elfwing, Östersjöcentrums föreståndare, oroar sig för att Havsmyndighetens förmåga att bedriva miljöövervakning kommer att minska framöver. Detta eftersom dess övervakningsuppgifter blir allt fler när EU kräver allt mer miljödata –  utan att resurserna ökar.

-       Vi har 80 miljoner kronor per år. Pengarna ska räcka inte bara för att övervaka tillståndet i havsvattnet utan även för att bevaka läget i sjöar, åar och andra vattendrag, konstaterade Björn Risinger, Havsmyndighetens generaldirektör.

Fotnot:  Christoph Humborg har nyanserat sitt tidigare uttalande under Almedalsveckan efter att Lantbrukarnas riksförbund, LRF, gått i polemik mot hans uttalande om att stallgödsel bör ersätta konstgödsel.

”Ett kontraproduktivt förslag som det framställs. Det innebär behov för många fler djur & byte till gödning med större förluster”, skriver Sindre Langaas, projektledare inom området vatten på LRF, på twitter.

<blockquote class="twitter-tweet"><p>.<a href="https://twitter.com/nyteknik">@nyteknik</a> Ett kontraproduktivt förslag som det framställs. Det innebär behov för många fler djur &amp; byte till gödning med större förluster.</p>&mdash; Sindre Langaas LRF (@SindreLangaas) <a href="https://twitter.com/SindreLangaas/statuses/353076514851528704">July 5, 2013</a></blockquote>

<script async src="//platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer