Opinion

Krånglar njuren? - Skriv ut en ny

Våra kolumnister Johanna Lundin och Maria Öun läser industriell ekonomi vid KTH. Foto: Jörgen Appelgren

KRÖNIKA. Det pågår en ständig utveckling av allt mer avancerade 3d-skrivare för såväl industrin och sjukvården som militären. Skrivare som i framtiden kan möjliggöra snabb tillverkning av allt från metalliska reservdelar till mänskliga organ.

Metoderna för detta bygger på samma tekniker som används inom industrin för att ta fram prototyper.

Det låter helt otroligt, men att framställa mänskliga kroppsdelar behöver inte vara särskilt komplicerat. En 3d-skrivare skulle, på liknande sätt som en vanlig skrivare skriver ut en text, kunna skriva ut mänskliga organ. I dag finns utvecklade organskrivare och tekniken är förhållandevis enkel.</p> <p>Utskriften sker med en stråle bestående av klungor av celler. Små kulor av vävnad skrivs ut efter önskad form. Strukturen byggs sedan upp genom att vävnadsmaterial lager för lager placeras ovanpå varandra med nedbrytbart biopapper som mellanstöd. Cellerna växer sedan ihop och biopappret löses upp, varpå den färdiga strukturen framträder.</p> <p>Att skriva ut mänskliga organ är inte realitet i dag men inom en relativt snar framtid tror forskare att man kommer att kunna skriva ut organ direkt på sjukhusen. Något som är möjligt i dag är tissue engineering, ett sätt varpå mänskliga vävnader och organ kan odlas fram. Med denna teknik placeras cellodlingar i tredimensionella artificiella strukturer. De framställs från 3d-ritningar och tillverkas </p> <p>i friformsmaskiner. Vid tillväxten av celler fungerar de som stöd och som en form där den efterfrågade strukturen växer fram. </p> <p>En förhoppning med bägge dessa metoder är att kunna skapa ny vävnad eller till och med helt nya organ. Transplantationsköerna är i dag långa och organen från donatorer räcker inte till. Den främsta fördelen är alltså tillgången till och möjligheten att på kort tid få fram ett passande implantat. Dessutom är det fördelaktigt med ett implantat tillverkat av patientens egna celler, då det integrerar bättre med kroppen jämfört med både donerade och artificiella implantat. Vågar vi hoppas och tro på att beställning av en ny njure eller ett nytt hjärta kommer vara lika naturligt och enkelt som att beställa en ny tandkrona?</p> <p>Dock måste denna framtida nytta ställas mot dagens etiska dilemman. Är det etiskt korrekt att manipulera celler och framställa kroppsegna vävnader? Ska vi förbereda oss på en framtid där medellivslängden blir 150 år? Hur långt ska man låta det gå, ska man kunna ha en reserv med egna organ att kunna byta till vartefter kroppens egna ger efter? </p> <p>Är en investering i en frusen reservbank med organ framtidens försäkring?

Prova Ny Teknik – 149 kr
för tre månader


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här