Kemikalier med fluor kartläggs i Örebro

2015-02-25 06:14  

Ett 20-tal av de vanligaste brandsläckningsskummen ska analyseras på Örebro universitet. Syftet är att ta reda på vilka kemikalier med fluor som ingår i produkterna.

Undersökningen, som har beställts av Kemikalieinspektionen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, är ännu inte avslutad. Örebrokemisten Anna Kärrman, som ansvarar för studien, är därför fåordig om resultaten.

Men hon avslöjar ändå att en del av släckskummen innehåller små mängder PFOS, perfluoroktansulfonat, som hon misstänker kommer från gamla skum som har använts tidigare och kontaminerat utrustningen, till exempel tankar på brandbilar. Samma sak upptäcktes av räddningstjänsten i Katrineholm i samband med en släckinsats i höstas, vilket Ny Teknik tidigare har berättat.

Hela ämnesgruppen PFAS, poly- och perfluorerade alkylsubstanser, kännetecknas av att vara långlivade i naturen på grund av de starka bindningarna mellan kol- och fluoratomer.

– Det är den starkaste bindningen i organisk kemi som vi känner till. Styrkan beror på att bindningen är relativt kort, fluoratomen är liten och fluoret är väldigt elektronegativt, säger Anna Kärrman.

Därmed anser hon att hela gruppen PFAS-ämnen innebär miljö- och hälsorisker.

– Många PFAS-ämnen är nedbrytbara, men man måste ta hänsyn till nedbrytningsprodukterna också. Medräknat nedbrytningsprodukterna så är hela PFAS-gruppen ett problem för miljön.

I sin undersökning har hon sett exempel på att släckskummen innehåller ett PFAS-ämne som är nedbrytbart, men som kommer att brytas ner till ett långlivat ämne i naturen.

– Då är det precis lika onedbrytbart som PFOS. Det är bara en tidsfråga innan de också måste bytas ut. Det krävs lite högre koncentrationer innan man ser effekter, men de kommer att finnas här i alla evighet så till slut kommer de att nå så höga koncentrationer.

Anna Kärrman tycker att det är ”högst olyckligt” att PFAS-ämnen fortfarande används i vissa brandskum.

– Det som man tänker släppa ut okontrollerat i miljön måste man se till är nedbrytbart. Om man är tvungen att använda en produkt som inte bryts ner så får man se till att vidta åtgärder för att saneringen efteråt ska vara 100-procentig, säger hon.

Inom ramen för hennes uppdrag ska även blodprover tas på brandmän för att ta reda på hur mycket de har exponerats för PFAS-ämnen.

– Eftersom ämnena är så långlivade kommer vi att kunna se om brandmännen har haft en historisk exponering. Även om vi tar blodprov 2015 kommer vi att kunna se om de hade en stor exponering för 20 år sedan.



Följ Ny Teknik på Facebook!

Linda Nohrstedt

Mer om: Fluor

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer