Inga klara besked om stöd till svenskt biobränsle i ny flygutredning

Huvudspåret i den nya statliga utredningen ”Biojet för flyget” är en reduktionsplikt. Förslaget är att införa ett krav på inblandning av biobränsle för alla flyg som tankas på svenska flygplatser från 2021.

– Vi behöver se till så att alla transportslag får betala för sina miljökostnader. Hittills har inte flyget gjort det. Nu har vi en flygskatt. Den här utredningen visar att den ytterligare kostnaden med biodrivmedel blir marginell men utsläppsminskningarna påtagliga, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) till Ny Teknik direkt efter presskonferensen på måndagen, där hon har tagit emot utredningen.

Bioflygbränsle är i dagsläget en bristvara. Det står för mindre än 1 procent av marknaden. Därför föreslås reduktionsplikten börja lågt, med ett krav på 1 procent inblandning av biobränsle om två år, för att därefter öka successivt till 30 procent år 2030 och resultera i 1,3 miljoner ton minskade koldioxidutsläpp.

I Sverige pågår flera försök att tillverka bioflygbränsle av svenska råvaror. Som exempel har Rise tittat på förgasning av biomassa i kombination med en förvätskningsprocess. Sekab E-technology i Örnsköldsvik har testat att fermentera cellulosasocker till isobuten, vilket efter några ytterligare processteg kan bli bioflygbränsle.

Vad flera potentiella tillverkare av ett inhemskt bioflygbränsle har efterfrågat för att våga satsa fullt ut är långsiktiga politiska styrmedel. För dessa lämnar utredningen nog mer att önska.

Stöd kan utredas av Energimyndigheten

Utredningen föreslår att Energimyndigheten får uppdraget analysera frågan ”om ett investerings- eller driftsstöd ska utvecklas för produktionsanläggningar med ny teknik som initialt är för kostsam för att kunna konkurrera i reduktionsplikten.”

– Exakt vilka tekniker som kommer att få kommersiell genomslagskraft är jättesvårt att avgöra i dag, för vi vet att det är ofta väldigt dyrt att bygga en första produktionsanläggning om man använder en teknik som inte är tidigare etablerad. Det är där det här eventuella stödet skulle kunna komma ifråga, för att få ner investeringskostnaden och risken för den som gör en första investering i ny teknik, säger regeringens särskilda utredare Maria Wetterstrand.

Reduktionsplikten kan ändå gynna biodrivmedel som använder restprodukter från den svenska skogen, menar Maria Wetterstrand. Det beror på att reduktionsplikten ser till själva utsläppsminskningen och biodrivmedlets hela livscykel, från vagga till grav. Ett biodrivmedel som inte är lika bra ur klimatsynpunkt missgynnas i den här modellen, menar hon.

Hefa enda kommersialiserade lösningen

Det som ligger närmast till hands för Sveriges del är att befintliga raffinaderier som redan tillverkar biodiesel lägger till några processteg för att kunna börja tillverka och leverera biojet, säger Maria Wetterstrand.

Hefa, av hydrerade estrar och fettsyror, är den enda tekniska lösning för biojet som i dag är kommersialiserad, berättar hon. Fischer-Tropsch bedöms också vara relativt nära kommersialisering.

Miljö- och klimatminister Isabella Lövin nämner flera gånger under presskonferensen råvara från skogen som en önskvärd källa till ett mer hållbart drivmedel för flyget.

Om både flyget och vägtrafiken omfattas av en reduktionsplikt finns bättre förutsättningar att planera för storskaliga investeringar i svenska biodrivmedel, säger hon. Det kan uppmuntra en inhemsk produktion av biobränsle av restprodukter från skogsindustrin.

– Där finns en lönsamhet, och det är där den största klimatprestandan finns, säger Isabella Lövin.