Hemlig datorhall hos H&M blir miljövänlig

Från utsidan är det omöjligt att se att byggnaden tillhör H&M. En anonym betongbunker omgärdad av höga svarta staket. Men här inne bultar själva hjärtat i den svenska modekoncernen.

– H&M är väldigt mycket it, säger Jan Lundin som är chef för koncernens datorhallar. It-systemen registrerar varje köp, styr lager och analyserar försäljningsdata som ligger till grund för till exempel olika kampanjer.

För kritiska system som affärssystem och online-försäljning har H&M egna datorhallar i Stockholmsområdet. Som första tidning får Ny Teknik komma in i den nyaste, som togs i drift för 1,5 år sedan.

Hållbarhet och energieffektivitet är områden där H&M vill ligga i framkant. Den första egna datorhallen fick pris som ”Årets grönaste” för fem år sedan.

– Efter det har vi gjort den 10–15 procent mer effektiv och här i den nya är vi ytterligare 10–15 procent effektivare, säger Håkan Nordin som arbetar med grön it inom H&M.

Sedan i november förra året är taket helt täckt av solceller som ska bidra med 265 000 kWh om året.

Delar av hallen drivs också med likström. Det gör att man slipper att omvandla likströmmen från solcellerna på taket vilket ökar effektiviteten.

Att driva datorhallar med likström är en framväxande trend som Jan Lundin tror starkt på. Fördelarna är flera. Genom att man slipper flera omvandlingssteg kan utrustningen göras mindre samtidigt som förlusterna och kylbehovet minskar. Även tillförlitligheten ökar.

Läs mer:

Trots fördelarna är det hittills få företag som tagit steget över till likström, även om intresset ökar. I Sverige testas tekniken bland annat av Karlstad kommun och Energimyndigheten.

I H&M:s hall matas än så länge knappt 10 procent av servrarna med likström, men under våren ska det bli fler. Flaskhalsen är att de stora hårdvarutillverkarna än så länge har få certifierade produkter, enligt Jan Lundin.

– Vi pressar på tillverkarna. Hade det funnits mer hårdvara från fler tillverkare så hade vi haft mer utrustning som gick på likström. Det är ett hållbart sätt att jobba med it i framtiden, säger han.

Vi kliver in i datorhallen som blev klar i augusti 2014. Säkerheten är rigorös. För att komma in i själva serverrummet måste vi passera flera låsta dörrar.

Installationsarbeten pågår fortfarande och av den totala kapaciteten på 2 MW utnyttjas i dag ungefär en fjärdedel.

Det är ljusare än i många andra datorhallar. De flesta serverskåp är vita i stället för traditionellt svarta. Jan Lundin förklarar att det inte är någon slump.

– Vitt gör att vi inte behöver lika mycket belysning.

Men lågenergilysrören i taket är han inte nöjd med. I nästa del av hallen ska det bara bli rörelsestyrda led-lampor som bara lyser när det behövs.

Kylningen sker med hjälp av kylmaskiner på taket och så länge det är ungefär 15 grader eller kallare ute så räcker det med utomhusluft för att kyla hallen. Under 2015 gällde det närmare 80 procent av årets dagar. Blir det varmare får kompressorerna rycka in.

Genom hål i golvet strömmar sval luft upp längs rackens framsidor. Den uppvärmda luften leds sedan genom ”skorstenar” från racken via innertaket till cirkulationsaggregaten. På så sätt blandas inte den inkommande svala luften med varm luft.

Tittar man noga på golvet är hålen i olika storlekar vid olika rack. Flödet är anpassat efter energilasten, visar det sig.

– Vi försöker att vrider ur trasan så mycket det går, säger Jan Lundin.

Ett sätt att spara energi är att höja halltemperaturen. Ju mer den kan höjas, desto mindre kylning går det åt. I dag ligger temperaturen i hallen på 23–24 grader men ska trimmas uppåt ytterligare.

– Vi jobbar mycket med att mäta och optimera, genom hela kedjan, och hittar vi ett ställe där luften smiter runt så gäller det att täta, täta, täta, säger Jan Lundin och pekar på en gummikloss i golvet under ett av racken som hindrar luft att strömma ut genom ett hål för kabeldragningen.

På en tavla i entrén syns det aktuella så kallade PUE-talet som är kvoten mellan hallens totala energiförbrukning och energin som går åt till servrarna och annan it-utrustning.

Det står på 1,17 vilket betyder att 17 procent av energin går åt till kylning och annat. Jan Lundin är nöjd, även om han skulle vilja återanvända mer av värmen. En del används för att värma upp lokalerna men en annan möjlighet är att förvandla värmeöverskottet till fjärrvärme.

I H&M:s andra hall drivs sedan 2013 ett sådant projekt i samarbete med energibolaget Fortum.

Där återvinns 35 procent av den instoppade energin som fjärrvärme, tillräckligt för att värma upp drygt 130 lägenheter.

– Det är en jättebra lösning och vi hade gärna gjort samma sak här, men hittills har det inte varit möjligt, säger Jan Lundin.

– Man blir aldrig klar. Det är en ständig resa.

Gilla Ny Teknik på Facebook