Fyra partier vill öka stödet till egen el

Privatpersoner som vill producera sin egen el kan i dagsläget få flera olika sorters statligt stöd. Dels finns det investeringsstöd för att installera solceller och energilager, dels finns elcertifikatsystemet som ger en extra inkomst.

Andra stödformer är rotavdrag för arbetskostnad och skattereduktion för småskaliga elproduktionsanläggningar.

Vid årsskiftet höjdes investeringsstödet för solceller från 20 till 30 procent. Och intresset för att söka stödet har ökat markant.

– Det har varit väldigt stort intresse för investeringsstödet. Vi har fått fler ansökningar i år än tidigare år, säger Sara Grettve, handläggare på Energimyndigheten.

Hittills i år har 274 miljoner kronor betalats ut i solcellsstöd, vilket kan jämföras med 236 miljoner kronor för hela 2017.

Energimyndigheten redovisar även statistik för beviljat stöd, och här har siffrorna skjutit i höjden ordentligt. Från 399 beviljade miljoner 2017 har redan 773 miljoner kronor beviljats i år.

Investeringsstödet för energilager har endast funnits sedan 2017. Här är intresset inte lika stort. Hittills i år har 3,6 miljoner kronor betalats ut och 6,9 miljoner har beviljats.

Investeringsstödet är utformat så att det avsätts en pott pengar varje år. I år omfattar den 915 miljoner kronor för solceller. När potten är slut betyder det att inga fler ansökningar beviljas under det året. Det har lett till en del kritik, och solcellsköpare har uppmanats att söka stöd så tidigt som möjligt.

Sara Grettve poängterar att den som har skickat in sin ansökan till länsstyrelsen automatiskt behåller sin plats i kön inför nästa års bidragsutdelning.

Små siffror från egen elproduktion

Energimyndigheten har ingen statistik på hur stor andel av landets el som kommer från egen produktion. Men det rör sig inte om stora siffror.

Varför ska Sverige ge stöd för egen el?

– Den främsta anledningen är att få till mer förnybar elproduktion. Vi har sett att elcertifikatsystemet har resulterat i mycket förnybar elproduktion på ett kostnadseffektivt sätt, säger Sara Grettve.

Men blir inte omställningen mer effektiv om pengarna går till större anläggningar?

– Investeringsstödet till solceller går inte specifikt till privatpersoner utan till hela spektrumet från små till stora aktörer. Vilka som ska vara med och bidra till energiomställningen är en politisk fråga. En fördel med småskalig produktion är att man får in ett annat kapital som kan investera i anläggningen, säger Sara Grettve.

Ny Teknik har frågat riksdagspartierna om de vill utöka stödet för egen el-produktion. Fyra partier, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna, svarar ja på frågan. Övriga svarar nej.

Kristdemokraterna vill höja gränsen för momsplikt från 30 000 till 50 000 kronor. I dagsläget behöver den som säljer överskottsel bara betala moms om ersättningen överstiger 30 000 kronor per år. Den gränsen vill alltså Kristdemokraterna höja.

Men undantaget från momsplikt är inte riktat specifikt till egen el-produktion, enligt Sara Grettve.

– Det gäller all verksamhet som får inkomster under 30 000 kronor på ett år. Undantaget är generellt för all företagsverksamhet och är inte unikt för elproduktion, säger hon.

Centerpartiet vill införa ett grönt avdrag för gröna investeringar i det egna boendet, till exempel för installationer av solceller.

Både Liberalerna och Centerpartiet vill slopa skatten på el som man själv producerar och använder.

Miljöpartiet vill att Sverige sätter ett mål om att ha minst 14 TWh solel till 2040. Det är en rejäl ökning från de 0,15 TWh som noterades för solel 2016. Enligt Miljöpartiet skulle ett sådant mål motsvara en miljon solcellsanläggningar inom 22 år.