Framstegen som tar oss närmare Mars

2015-09-18 05:00  

Nasa ska skicka människor till Mars om ungefär 15 år. Då måste färden gå snabbare och mer luft och vatten behöver återvinnas ombord. Det diskuterar ett hundratal astronauter i Stockholm i helgen.

Både för Europa och USA är det Mars som hägrar som det stora resmålet för nya bemannade rymdfärder. Nasa har stuckit ut näsan längst och planerar för att människan ska ta sig dit någon gång under 2030-talet.

Förberedelser pågår redan. Den nya rymdkapseln Orion har utvecklats och en ny rymdraket håller på att tas fram. Den kallas för Space Launch System och kommer att tillverkas i två versioner. Den första planeras att skjutas upp senast år 2018 och ha en lyftkapacitet på 70 ton. Den andra ska kunna lyfta 130 ton och kommer därmed att vara den kraftfullaste rymdraket som någonsin har tillverkats.

Den europeiska rymdorganisationen, ESA, har gjort några förberedande studier över vad som krävs för att skicka människor till Mars. Men någon konkret färdplan finns ännu inte.

ESA forskar bland annat om hur människokroppen fungerar i extrema miljöer och bedriver därför studier vid Concordia-basen på Antarktis. Där undersöks till exempel hur sömnen påverkas när människor inte ser dagsljus och hur kroppen anpassar sig till tunn luft. Det senare är värdefullt eftersom rymdfarkosterna kan bli lättare om det interna lufttrycket sänks.

Några av dessa frågor kommer att diskuteras vid den stora astronautkonferensen som arrangeras av Association of Space Explorers. Den hålls för första gången i Sverige och flera av föredragen kommer att vara öppna för allmänheten, både i Stockholm och i Växjö.

Astronauterna träffas för att uppdatera sig om den senaste utvecklingen, men ska också besöka skolor i landet för att uppmuntra elever att söka sig till ämnen inom naturvetenskap och teknik.

– Vi kommer att nå 30 000 studenter totalt, både i Stockholm och Småland, berättar Christer Fuglesang, Sveriges ende astronaut och huvudvärd för konferensen.

För att människan ska kunna ge sig ut på längre rymdfärder, till exempel till Mars, pekar Christer Fuglesang på tre områden där teknisk utveckling behövs: färderna måste bli billigare, farkosterna behöver bli snabbare och astronauternas livsuppehållande system behöver bli bättre.

På den internationella rymdstationen ISS finns två separata livsuppehållande system som förser astronauterna med vatten och luft. Systemen återvinner och renar vatten, samt återvinner syre och skrubbar bort koldioxid från luften.

– De måste vara robusta eftersom det är svårt att få dit reservdelar på längre färder och de behöver bli bättre så att mer kan återanvändas. Idealt vore att ha ett system som kan återanvända avföring också så att man kan odla upp den och få mat, säger Christer Fuglesang.

Och forskning pågår för att förbättra luft- och vattensystemen. Danmarks första astronaut, Andreas Mogensen, som nyligen skickades till ISS, har bland annat som uppdrag att testa nya membran för vattenrening på rymdstationen.

I dagsläget bygger luft- och vattensystemen på ISS på fysiska och kemiska processer, men undersökningar har gjorts för att få dem att bli mer biologiska. Tanken är att ta upp ett litet ekosystem i rymden, så att organismer kan rena luften och bilda syre och näring.

– Man kan få en högre effektivitet men man är livrädd för att det inte är stabilt. Om någon del i kedjan slås ut, till exempel på grund av en infektion, så faller hela konceptet, säger Patrik Sundblad, som har jobbat på ESA i flera år men forskar nu vid KTH.

Han ser två stora utmaningar när det gäller att skicka människor till Mars; att kunna skydda astronauterna från den kosmiska strålningen och att hantera de psykologiska påfrestningarna som det innebär att vara instängd på liten yta under lång tid.

– Det är en stor grej som framför allt Nasa undersöker rätt ordentligt. De gör kontrollerade isoleringsstudier där människor som ska vara högpresterande stängs in under lång tid, berättar Patrik Sundblad.

 

Läs mer:

Läs mer: Kärnkraft ska göra farkosten snabbare

Läs mer: Rymdteknik till nytta på jorden

Rymdkändisar till Stockholm

  • Flera rymdkändisar finns bland deltagarna på konferensen som Association of Space Explorers arrangerar i Sverige. Till exempel Alexei Leonov från Ryssland, som 1965 blev den första människan som tog en rymdpromenad utanför rymdfarkosten. Från USA kommer Bill Anders, som var en av tre astronauter ombord på den första resan runt månen år 1968.
  • En astronaut som är känd från mer sentida äventyr är Chris Hadfield från Kanada. Han vistades i ett halvår på den internationella rymdstationen ISS år 2013 och använde sig då flitigt av sociala medier. Men mest berömd blev han nog för att sjunga David Bowies rader ”Major Tom to ground control”, från låten Space Oddity, från rymdstationen.

Gilla Ny Teknik på Facebook

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt