Försvaret fortsätter med farligt brandskum

2015-02-25 06:14 Linda Nohrstedt  

Giftiga fluorkemikalier från brandsläckningsskum har förorenat dricksvattnet på flera platser. Fortfarande används farliga ämnen i skummet. Försvarsmakten fortsätter tills vidare med ett som innehåller fluortillsatser.

Det giftiga ämnet PFOS, perfluoroktansulfonat, upptäcktes i vattendrag intill Landvetter flygplats omkring år 2006. Fler undersökningar visade att ämnet fanns även vid andra flygplatser och det ledde så småningom till att Swedavia bytte till ett fluorfritt brandskum på alla sina flygplatser.

– Det var svårt till en början, för det fanns inte ett skum på marknaden som uppfyllde de internationella luftfartsreglerna, berättar Malin Fridlund, miljörådgivare på Swedavia.

Men 2010 hade det fluorfria skummet Moussol FF 3/6 utvecklats och Swedavia köpte det. Lars Johansson, Swedavias brandchef på Arlanda, tycker att det nya skummet fungerar väldigt bra.

– Vi ser inga problem. Påföringstekniken skiljer sig ingenting mot det gamla skummet, men man måste underhålla skumtäcket lite för att elden inte ska återantända, säger han.

Försvarsmakten däremot, vars verksamhet tros ha förorenat dricksvattnet i Kallinge, Tullinge och Uppsala, fortsätter att använda Sthamex AFFF 3%, som innehåller fluortillsatser.

Enligt dokumentation från Försvarets materielverk är det 6:2 FTS, fluortelomersulfonat, som finns i försvarets skum. Ämnet bioackumulerar inte lika mycket som PFOS, men forskare hittar det ändå ofta i fisk och vatten. Dessutom bryts 6:2 FTS ner till långlivade slutprodukter.

Nu har Försvarsmakten tillsatt en utredning om att eventuellt ersätta släckskummet.

Varför har ni inte tittat på det förrän nu?

– Det har knappast funnits någon större anledning till det, eftersom det som används nu inte är förbjudet, säger Folke Borgh, chef på Försvarsmaktens miljöprövningsenhet.

Men Swedavia har ju bytt till fluorfritt skum, varför har inte ni gjort det?

– Hittills har det inte funnits något medel som vi har bedömt är tillräckligt effektivt som ersättning, men nu har det skett en viss teknisk utveckling, säger han.

Det är framför allt behovet av att snabbt kunna kyla ner en flygplansbrand som ligger bakom valet av Sthamex AFFF 3%, enligt Folke Borgh. Eftersom ett militärt flygplan är trängre än ett civilt passagerarplan slår värmen från en brand in i cockpit snabbare.

– Det är skillnad mellan kraven civilt och militärt. Efter 90 sekunder börjar det bli besvär med att få piloten att överleva. Dessutom är militära flygplan ibland beväpnade. Även det gör det rätt väsentligt att få ner temperaturen, säger Folke Borgh.

Men Lars Östrand, affärsutvecklare på brandskumsleverantören Presto, anser att det nya fluorfria skummet Moussol FF 3/6 även borde fungera för Försvarsmakten.

– Det behövs mer av det fluorfria skummet än när man släcker med AFFF-skum, men genom att pumpa ut det snabbare så räcker det ändå. Det kan vara så att försvaret behöver skaffa nya pumpar eller nya brandbilar för att kunna ösa på mer, säger han.

Brandskum används främst för att släcka vätskebränder, till exempel brinnande bensin. Fördelen med fluortillsatser i skummet är att de bildar en film som gör skummet mer lättflytande så att det snabbt sprider ut sig.

Enligt en kartläggning beställd av Kemikalieinspektionen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap finns det fluortillsatser i flera av dagens brandskum. Exakt vilka fluorkemikalier betraktas dock ofta som hemlig information och anges inte på säkerhetsdatabladen.

– Det är svårt att begripa vad som faktiskt används i dag. PFOS är nog värstingarnas värsting, så vad som används i dag är säkert bättre. Men frågan är om det är tillräckligt bra och där har vi inte fullt svar ännu, säger Bert-Ove Lund på Kemikalieinspektionen.



Följ Ny Teknik på Facebook!

Förorenat dricksvatten

  • De poly- och perfluorerade alkylsubstanser, PFAS, som har förorenat dricksvatten i bland annat Kallinge och Uppsala tros härröra från brandövningsplatser där man tidigare har övat med brandskum som innehöll PFOS, perfluoroktansulfonat, som förbjöds 2011.
  • PFOS är reproduktionsstörande, bryts inte ner i naturen och är giftigt för vattenlevande organismer. Ämnet är ett av flera hundra som ingår i gruppen PFAS.
  • Ämnena i PFAS-gruppen karaktäriseras av att vara långlivade i miljön. Några förbud mot att använda andra PFAS-ämnen än PFOS finns inte, men inom EU behandlas ett förslag om att förbjuda PFOA, perfluoroktansyra.
  • Vissa av PFAS-ämnena misstänks kunna ge skador på immunförsvar, hormon-system och fortplantningsförmåga vid långvarigt intag av höga halter.

6:2 FTS

  • 6:2 FTS, fluortelomersulfonat, tillhör den stora ämnesgruppen poly- och perfluorerade alkylsubstanser, PFAS.
  • Fluortelomersulfonatets molekyl består av åtta kolatomer. Sex av dem har fluoratomer bundna till sig och två har väte knutna till sig, därav siffrorna 6:2.
  • Fluortelomersulfonat bryts ner till perfluorhexansyra, PFHxA, och perfluorpentansyra, PFPeA. PFHxA har i djurförsök visat sig kunna ge leverskador och störd reproduktionsförmåga.
  • I en teknisk order från Försvarets materielverk, FMV, konstateras att 6:2 FTS anses vara den mest miljövänliga av fluortillsatserna i brandskum, men också att ämnet är ofullständigt utrett. ”Det finns även indikationer på att fluorerande tillsatser i framtiden kommer att förbjudas”, skriver FMV.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt

SPONSRAT INNEHÅLL

ANNONS