Förslag: Färre poliser får begära trafikdata

2015-05-21 05:42  

Polismyndigheten vill minska antalet handläggare som får beställa ut trafikuppgifter från operatörerna. Ett nytt it-system kan vara lösningen, uppger polisöverintendenten Sören Clerton för Ny Teknik.

Företrädare för Tele 2 berättade nyligen att bolaget får allt fler förfrågningar från polisen, Säpo och andra myndigheter om att ta del av trafikdata.

De senaste sex månaderna har sökbeställningarna till operatören ökat från 1 500 till 10 000 per månad. Likaså vittnar andra operatörer om allt fler beställningar av uppgifter om vem, hur, när eller varifrån någon ringt, mejlat och messat.

– Vad ökningen beror på vet vi inte, men rimligtvis har det att göra med några få stora brottsutredningar, säger Sören Clerton, polisöverintendent via Noa, Nationella operativa avdelningen – tidigare Rikskrim.

En annan förklaring skulle kunna vara att det senaste året har blivit billigare för polisen att beställa trafikdata från operatörerna.

– Det har blivit klart billigare, säger Sören Clerton.

Den 1 januari i fjol infördes en ny prismodell – utarbetad av Post- och telestyrelsen – för hur mycket brottsbekämpande myndigheter ska betala för operatörernas arbete.

Nu vill polisen få bättre kontroll över denna typ av bevisinsamlande. Noa har sedan årsskiftet fått ett nationellt ansvar för processen att beställa ut trafikuppgifter i syfte att skapa mer enhetlig handläggning.

Polisen noterar i dag sina förfrågningar i vanliga diarier, men det görs inga sammanställningar av dem. Därmed vet Noa i dagsläget inte antalet förfrågningar.

En stor mängd förundersökningsledare – åklagare och poliser – tar besluten att hämta in uppgifter från operatörerna. Men enligt Sören Clerton diskuterar polismyndigheten nu hur antalet handläggare inom polisen som får ta sådana beslut ska minskas.

Bakgrunden är dels kritiken från operatörerna kring den omfattande hanteringen. Dels att den så kallade Datalagringsutredningen nyligen rekommenderade att endast ”utpekade befattningshavare” ska få besluta om att ta in trafikuppgifter i brottsutredningar, uppger han.

– Vi har tidigare pratat om detta och fortsätter att diskutera olika förslag, men vi är eniga kring att det bör ske en förändring. Besluten måste flyttas till en högre nivå och tas av förre personer, säger Sören Clerton, som själv varit expert i förre rikspolischefen Sten Heckschers utredning kring datalagring- och integritetsfrågorna som bereds inom regeringskansliet.

– Färre beslutsfattare bör leda till mer enhetliga bedömningar från polisens sida, säger han.

– Jag bedömer att vi kan införa en begränsning genom en intern föreskrift. Men vi vill samtidigt avvakta eftersom utredningen är på remiss. Jag ser det definitivt som en fråga som vi kommer att ta hand om.

Vad har ni för tidsplan?

– Förhoppningsvis kommer vi vara klara före årets slut.

Bland annat diskuterar polisen att skapa ett nytt it-system för hanteringen, dit bara vissa poliser har behörighet.

– Vi har inte kommit så långt i våra diskussioner än, så det är svårt att säga vilken lösning vi väljer. Men ett it-system med inloggning och begränsad behörighet är en lösning som vi säkert kommer att studera närmare, uppger Sören Clerton.

Sveriges andra polismyndighet, Säkerhetspolisen, har redan i dag ett system som påminner om det som polisen funderar på att införa.

Här tas besluten om att beställa sökningar i operatörernas register av en befattningshavare, när man går efter inhämtningslagen.

”Heckschers utredning ger inte Säkerhetspolisen anledning att ändra befogenhet att fatta beslut när det gäller inhämtningslagen, eftersom den lösning vi tillämpar i dag får fullt stöd av utredningen”, uppger man på Säpo.



Följ Ny Teknik på Facebook!



Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev – direkt till din mejl!

Det här är trafikdata

  • Trafikdata består ofta av långa rader av trafikuppgifter som samlas i operatörernas databaser i form av register som Call Detail Record eller i Internet Protocol Detail Record.
  • Det handlar om hur, när, varifrån någon kommunicerat via telefon, surfplatta eller dator, men registren innehåller också exempelvis uppgifter om vilka hemsidor någon besökt, och vem man mejlat till och fått mejl ifrån.
  • Sådan här metadata kan i vissa fall vara lika känsliga som innehåll i meddelanden när det gäller enskildas integritet.
  • De svenska reglerna kring operatörernas skyldigheter att lagra data ska granskas av EU-domstolen.
  • Det är Kammarrätten i Stockholm som begärt att få ett förhandsbesked i ett mål.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer