EU frågar ut Chalmersforskare

2012-12-06 15:08  
Ett tunt genomskinligt skikt av grafen på PET-plast kan komma väl till pass för att tillverka böjbara skärmar, berättar Jari Kinaret. Foto: Chalmers

10 miljarder under 10 år ligger i potten när EU i januari utser två vetenskapliga flaggskepp. Det svenskledda projektet Graphene har tagit sig till slutstriden. På måndag reser Chalmersforskaren Jari Kinaret till Bryssel för att svara på de sista avgörande frågorna.

Små och supersnabba processorer, lätta kompositer för bilar och flygplan samt genomskinlig och böjbar konsumentelektronik.  Lägg därtill vätgaslagring och snabbtankade bilar, drivna av avancerade batterier. Målen för flaggskeppet är högt ställda. Här handlar det om att ge Europa ledarpositionen inom en materialrevolution som baserar sig på egenskaperna hos det nobelprisade supermaterialet grafen.

-Vi vill åstadkomma en revolution inom informations- och kommunikationsteknologin. Projeket handlar inte om stegvisa förbättringar av redan existerande teknik, säger projektledaren Jari Kinaret på Chalmers.

Nu på måndag är han kallad till Bryssel för att svara på de sista tolv avgörande frågorna. Jari Kinaret vill inte berätta vilka, de sex finalprojekten tävlar in i det sista. Men en fråga avslöjar han för Ny Teknik: Hur rättfärdigar du projektet inför Europas invånare och skattebetalare?

Laguppställningen är stark. I konstortiet ingår 120 forskargruppen från 17 europeiska länder och fyra tidigare Nobelpristagare i fysik. Dit hör Andre Geim och Konstantin Novoselov som för två år sedan tilldelades nobelpriset i fysik för upptäckten av grafen, spinntronikforskaren Albert Fert samt kvantfysikern Klaus von Klitzing.

Även industrin är med på banan. Nokia, Airbus och Texas Instruments ingår i det strategiska rådet och ett fleratal andra företag är forskande partners. Andra företag, som Volvo och Autoliv vill vara med och bevaka utvecklingen för att gå in när tekniken blivit mer mogen.

Inom vilket område tror du att får vi se de första genombrotten?

–Inom tryckbar och flexibel elektronik. Där är fördelarna stora jämfört med existerande teknik. Marknaden beräknas vara värd 60 miljarder dollar per år runt 2020 och böjbar elektronik står för drygt hälften.

Var kommer genombrotten att dröja?

–Inom digital elektronik och biomedicin. Inom bioområdet är säkerhetskraven också mycket höga.

Ska ni forska på riskerna också?

-Ja. Vi satsar motsvarande 40 miljoner SEK i första omgången, eller runt 30 manår, på att undersöka eventuella risker och hälsoaspekter kring grafen. I Sverige deltar exempelvis Bengt Fadeels grupp i miljömedicin på Karolinska institutet.

Vad händer om grafenprojektet blir ett flaggskepp?

-Då sätter i gång och jobbar hårt!

Och om ni inte blir det?

-Då får vi hitta på något annat. Men vi har goda förhoppningar om att det här ska gå vägen.

Sex flaggskepp med i slutstriden

?Graphene

•    FuturICT Knowledge Accelerator and Crisis-Relief System.

•    Guardian Angels for a Smarter Life.

•    The Human Brain Project.

•    IT Future of Medicine.

•    Robot Companions for Citizens.

Ulla Karlsson-Ottosson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt