Disktrasan räddas kvar med effektiv produktion

2014-10-22 13:13  

En enda textilfabrik har överlevt i ”Sveriges Manchester” – tack vare en storsatsning på automation. Ny Teknik har besökt den anrika disktrasefabriken i Norrköping.

Att producera billiga konsumentprodukter i stora volymer är långt ifrån självklart i Sverige. Men i Norrköping finns en fabrik som spottar ur sig drygt 600 000 disktrasor per dag. Här har den klassiska svampduken Wettex, som är en svensk uppfinning, tillverkats i samma kvarter i 65 år.

– Vi satsar mycket på automation, effektivisering och mer miljövänlig produktion. Det måste vi för att överleva, säger Peter Lehnhardt, vd i fabriken som sedan 1990 ägs av den tyska koncernen Freudenberg-gruppen.

De kinesiska konkurrenterna flåsar i nacken, och deras disk­trasor är lite billigare än de svensktillverkade.

– Vi vinner kontrakt med våra kunder i alla fall, bland annat för att vi är mer miljövänliga. Men det är en ständig kamp och vi kan inte luta oss tillbaka, säger Peter Lehnhardt.

Han berättar att företaget i genomsnitt har satsat 20 miljoner kronor per år i ny infrastruktur de senaste 20 åren. I år och i fjol har investeringarna varit lite ­större än så.

En svag lukt av våt viskos möter oss när vi tar en snabb rundtur i fabriken. Vi börjar några trappor upp där stora vita ark matas in i processen. Det är cellulosa, ­huvudingrediensen i en svampduk.

– Här gjordes allt manuellt för några år sedan, men nu görs det automatiskt, säger Peter Lehnhardt.

Vi passerar stora kärl där cellulosan blandas med en alkalisk ­lösning. Ut rinner en röd honungslik vätska med klumpar i – omogen viskos.

– Viskosen är som vin, den måste lagras, säger Peter Lehnhardt och kikar ner i nästa kärl.

Där har vätskan som lagrats i ett dygn blivit slät och djupt orange-röd. Helt rätt konsistens och nyans för nästa processteg. Där blandas viskosen med stora saltkristaller, färg och bomull, som ska armera duken.

Bomullsrivaren, som snart tas i drift, är fabrikens senaste nyhet, efter en investering på cirka 10 miljoner kronor.

– Det låter lite dumt, men här har personalen stått och fördelat bomull för hand. Nu sker det snart automatiskt, säger Peter Lehnhardt.

Den färgglada viskosdegen breds ut på band där den pressas och ångas tills den koagulerat. Ett brett textilsjok har bildats. Det får guppa upp och ner i olika bad så att saltkristallerna tvättas ut. Resultatet blir en bomulls­förstärkt cellulosaduk med porer där kristallerna har suttit. Det är de porerna som gör att duken kan suga upp 15 gånger sin egen vikt.

Den färdiga textilen skärs till i remsor med lagom disktrasebredd, som sakta rullar upp på stora spolar. Just i dag tillverkas blå, rosa och gula dukar.

Vid tillskärningen blir det ett spill på några centimeter i vardera sida av textilsjoket. Peter Lehnhardt pekar på de växande högarna i blått, rosa och gult.

– Här ligger min stora utmaning nu: att få in kantspillet i processen igen.

Han berättar att fabriken har gjort stora ansträngningar för att minska sitt spill och bli mer miljövänlig.

  • Förr kom en lastbil med saltkristaller till fabriken flera gånger i veckan, numera återvinns 98 procent av saltet.
  • Processen är energikrävande, och fabrikens årsförbrukning är hög: 50 gigawattimmar. Men det är 30 procent mindre än förbrukningen för nio år sedan när företaget systematiskt började se över sin energianvändning. Man tar bland annat vara på spillvärmen i dag.
  • Förr klagade Norrköpingsborna ibland på en obehaglig lukt. Numera renas luften med katalytisk oxidation som fångar svavelväte, H2S.

Men kantremsorna kan ännu inte återvinnas. De eldas upp och blir värme. Målet är att i stället åter­använda spillet som råvara.

– Cellulosa är inte billigt, inte bomull heller. Men det är lättare sagt än gjort att återvinna kanterna på ett lönsamt sätt, säger Peter Lehnhardt.

Färgen är ett av problemen. De färdiga produkterna ska ha exakt rätt kulör, och det går inte att kasta in remsor med olika färger i processen. Därför vill företaget utveckla nya typer av produkter där färgkraven inte är lika hårda.

Satsningen på automation har inneburit att personstyrkan har minskat till 116 personer, att jämföra med cirka 180 vid millennieskiftet.

– För att kunna konkurrera med kinesiska lönenivåer så måste vi automatisera. Det är enda sättet att överleva, säger Peter Lehnhardt.

 

Gilla Ny Teknik på Facebook

Tysk jätte äger fabriken

  • Wettex AB i Norrköping köptes år 1990 av tyska Freudenberg-gruppen.
  • Den familjeägda storkoncernen erbjuder allt från bränsleceller till it-tjänster och har cirka 37 000 ­anställda över hela världen.
  • Företaget har 116 anställda i Norrköping. Fabriken har fem skiftlag som håller produktionen i gång ­dygnet runt, sju dagar i veckan.
  • Varje år produceras cirka 220 miljoner diskdukar, vilket ger drygt 600 000 per dag i snitt.

Charlotta von Schultz

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt