Det här krävs för ett nytt svenskt nobelpris

2014-10-03 05:30  

Det är 14 år sedan en svensk forskare fick ett naturvetenskapligt Nobelpris. Ny Teknik har frågat tre rektorer vad som krävs för att få fram en ny svensk nobelpristagare.

Den senaste gången en svensk fick ett naturvetenskapligt Nobelpris var år 2000. Då prisades Göteborgsforskaren Arvid Carlsson för sina upptäckter rörande signalsubstanser i hjärnan.

För fysikpriset får man gå tillbaka 33 år i tiden för att hitta en svensk.

Senaste kemipriset kammades hem år 1948.

Som jämförelse ståtar världsettan USA med 185 pristagare.

 

Är vi helt överkörda eller har vi en chans att komma igen?

– Sverige gör stora satsningar på infrastruktur för forskning. Dit hör forskningsanläggningarna Max IV och ESS liksom Sci Life Lab. Det ger förutsättningar för genombrott som kan ligga till grund för framtida Nobelpris, säger Per Eriksson, rektor för Lunds universitet.

Även Peter Gudmundson, rektor för KTH, är hoppfull.

– Det har skett en väldig satsning på forskning i de två senaste forskningspropositionerna. Men det tar tid innan en upptäckt resulterar i ett Nobelpris. Inom 20 år borde vi ha fått fler pris.

Samtidigt påpekar han att Sverige är ett litet land. Bara en procent av alla vetenskapliga publikationer kommer från Sverige. Ett tecken på kommande Nobelpris är artiklar som citeras väldigt ofta av andra forskare.

Här ser Lena Gustafsson, rektor för Umeå universitet, en oroande trend.

– Det finns indikationer på att Sverige tappar mark när det gäller forskningsframgångar, utifrån citeringsmönstret. Det bör vi ta på allvar om vi som land vill nå den absoluta toppen och uppmärksammas med Nobelpris.

Samtidigt framhåller hon att många svenska forskargrupper håller världsklass.

Vad kan man som rektor göra för att stimulera till genombrott som är ”till stor nytta för mänskligheten” och kan kvala in bland nobelpriskandidaterna?

– Vi arbetar fokuserat med att erbjuda forskarna förutsättningar som ger utrymme också för misslyckanden, annars är det svårt att nå toppen.

Många stora genombrott har från början setts som udda resultat, som kan verka osäkra att följa upp, menar hon.

Peter Gudmundson anser att det är viktigt att forskarna får forska lite efter eget huvud, utan att vara styrda av externa medel.

– Jag försöker frigöra resurser för fri forskning, men det är inte lätt. Externa anslag till projekt är sällan finansierade fullt ut och behöver tillskott av våra fakultetsanslag.

Att externa projekt äter upp universitetets fakultetspengar är ett dilemma även för Lunds universitet. Men det finns andra knep att ta till.

– Vi arbetar för ett bra ledarskap och stimulerar till samarbeten över ämnesdisciplinerna. Där har vi mycket att lära av USA, säger Per Eriksson.

Samtidigt kan ett svenskt universitet eller en teknisk högskola inte optimeras för att kamma hem ett Nobelpris.

– Vi kan naturligtvis rekrytera hit världsstjärnor men då får andra inga resurser alls. Vi har ansvar för utbildning och att täcka in alla teknikområden. Då blir ett Nobelpris inte högsta målet, säger Peter Gudmundson.

Följ vilka som vinner på nyteknik.se

  • I nästa vecka tillkännages de tre naturvetenskapliga Nobelprisen.
  • Medicinpriset offentliggörs måndagen den 6 oktober, fysikpriset tisdagen den 7 och kemipriset onsdagen den 8 oktober.
  • Prisutdelningen och Nobelfesten går av stapeln den 10 december, årsdagen då Alfred Nobel dog.
  • Följ tillkännagivandena på nyteknik.se

Ulla Karlsson-Ottosson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer