Barnfavoriter lockar till teknik

2015-05-15 14:27  

KRÖNIKA. Som 70-talist växte jag upp med flera minnesvärda tv-program. Bland alla dessa ”Tekniskt magasin”, som Sveriges Television sände mellan 1957 och 1987. Alltid med den legendariske programledaren Erik Bergsten vid rodret.

Och nog ­kommer vi ihåg de karakteristiska kugghjulen, i inledningen av varje program, konstruerade av civilingenjören Uno Olsson vid svenska Asea.

Och vem minns inte professor Balthazar? Denna klurige gubbe, som syntes kunna lösa ­allehanda vardagsproblem med sin mirakulösa tekniska maskin. Skapad i Kroatien, långt innan vi svenskar kunde stava till namnet, än mind­re dela våra semesterminnen från Makarska ­Rivieran på Instagram.

Bergsten och Balthazar. Två nog så märkvärdiga figurer. En på riktigt, en animerad. Men med det gemensamma att ha präglat oss 70-talister till ett grundmurat intresse för teknik. Ett barndomsintresse nog så värdefullt för att senare kunna välja tekniska utbildningar och en karriär inom industrin.

För min egen del blev det dock aldrig en teknisk utbildning, Bergsten och Balthazar till trots. Men som nybakad civilekonom lockade ändå en anställning på mässbolaget Elmia och dess tekniska fackmässor. Kanske lurade de någonstans i bakgrunden ändå.

I dag arrangerar Elmia de mest betydande fackmässorna i Norden för underleverantörer, automation, plåtbearbetning, plast och gummi, svets- och fogningsteknik, och maskinbearbetning. Totalt samlar vi årligen fler än 30 000 verksamma i den svenska industrin till dessa branschmässor och möten.

Ofta vittnar deltagarna om samma problematik: Svårigheten att locka unga till industrin. Problemet med allmänhetens uppfattning om densamma, som mörk, farlig och smutsig. Ingenting kunde vara mer osant! Den svenska tillverkningsindustrin är en modern, tekniskt avancerad välfärdsskapare, och är en för Sverige så viktig exportnäring. Med en allt högre automationsgrad lyckas vi även återindustrialisera nationen.

Vi är nu på väg in i den fjärde industriella eran. Efter vattenkraften, elektriciteten och elektroniken är det snart dags för det gränslösa, uppkopplade samhället, i vilket industrins aktörer och maskiner kan kommunicera fritt via integrerade nätverk, internet of things. Nu – på riktigt – blir kanske Balthazars mackapärer möjliga, inte bara som tecknad film, utan som digitala maskiner i en global värld. Hade ”Tekniskt magasin” funnits kvar är jag övertygad om att de hade ägnat sina program åt att bevaka utvecklingen. Med Erik Bergsten i spetsen, såklart.

Därför är jag glad att så många medelålders mammor och pappor har växt upp med dessa program, när vi nu står inför fjärde generationens industrisamhälle. Vi kan välja att supportera våra egna söner och döttrar att intressera sig för tekniska ämnen. Förhoppningsvis kommer många av dem att utveckla egna relationer till industrin. Kanske inte i första hand genom dagens tv-program, utan snarare via appar, 3d-printrar och andra gadgets. Genom att börja printa ut sina egna leksaker, och dela sina konstruktioner på nätet, kommer barn och ungdomar att börja skapa tillväxt och interagera industriellt på ett helt nytt sätt. Utan att kanske ens begripa att det har med det vi en gång tyckte var en smutsig tillverkningsindustri att göra. Industri 4.0 har ju kommit att bli så naturligt.

Då är det skönt att det finns några som kommer ihåg Bergsten och Balthazar. Herrarna som gjorde det hela möjligt.

Peter Scott, kommersiell chef, Elmia AB, och ledamot av tankesmedjan Automathink

Mer om: Elmia

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer