67 års väntan är över

2015-10-13 15:00  
Tomas Lindahls forskning på arvmassan gav honom Nobelpriset. Foto: Alastair Grant/AP/TT

Nobelprisveckan är över. För första gången på 67 år fick Sverige en Nobelpristagare i kemi – Tomas Lindahl.

År 1948 fick Arne Tiselius Nobelpriset för metoden att undersöka proteiner med elektrofores. I förra veckan var det dags igen. Svensken Tomas Lindahl, verksam på Francis Crick Institute och Clare Hall Laboratory i Storbritannien, kammade hem priset för upptäckten att våra celler har en verktygslåda för att upptäcka och reparera de tusentals skador som varje dag uppstår i vår arvsmassa. Utan det molekylära maskineriet skulle mänskligt liv på jorden inte vara möjligt.

I onsdags blev Tomas Lindahl uppringd av Kungliga Vetenskapsakademiens ständige sekreterare Göran K Hansson som meddelade att han tilldelats årets Nobelpris i kemi. Han delar priset med amerikansk-turkiske Aziz Sancar och amerikanen Paul Modrich.

– De tre pristagarna har skapat ett forskningsfält som har vuxit exponentiellt de senaste åren. De ger grundläggande kunskap om vår arvsmassa som kan ligga till grund för nya sätt att behandla exempelvis cancer och åldrande, säger Torleif Härd, som är professor i biokemi på SLU och medlem i Kungliga Vetenskapsakademien.

Senaste gången ett av de naturvetenskapliga priserna gick till en svensk var för 15 år sedan. Då fick Arvid Carlsson priset i medicin eller fysiologi för sina upptäckter rörande signalsubstanser i nervsystemet. Hans forskningsrön ledde till insikten att Parkinsons sjukdom orsakas av brist på signalsubstansen dopamin i vissa delar av hjärnan. Det gjorde att medicinen Levodopa kunde utvecklas.

Årets naturvetenskapliga Nobelpristagare

Medicin/fysiologi. Tu Youyou prisas för sin upptäckt av en ny behandling mot malaria. Andra halvan av priset går till William C. Campbell och Satoshi ?mura för en ny terapi mot parasitmaskar.

Fysik. Takaaki Kajita och Arthur B. McDonald fick fysikpriset för sin upptäckt att elementarpartikeln neutrino har massa.

Kemi. Tomas Lindahl, Paul Modrich och Aziz Sancar prisas för sin upptäckt att cellen har en verktygslåda som gör att den kan upptäcka och reparera fel i arvsmassan.

Ulla Karlsson-Ottosson

Mer om: Nobelpriset

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer