Industri

Motköp fiasko för svensk industri

Publicerad
Fyra år efter Sveriges köp av stridsvagnen Leopard från det tyska företaget Krauss-Maffei är endast en tredjedel av det tyska motköpsåtagandet på den civila sidan uppfyllt.

Drygt två miljarder återstår.

Det som skulle bli ett guldregn för svensk industri har förvandlats till något som liknar fiasko, vilket har fått sex landshövdingar att tillsammans med Stockholms finansborgarråd rikta ett skarpt formulerat brev till regeringen. De menar att Sverige måste satsa större resurser för att kunna få fördel av de möjligheter som motköpsaffärer ger.

Det var 1994 som kontraktet skrevs. Sverige köpte 120 Leopardstridsvagnar från Tyskland för sex miljarder kronor. Motköp skulle göras för lika mycket. I kontraktet finns även en så kallad option som gör att affären växer i takt med att Sverige köper kringutrustning till vagnarna.

* Den civila delen av kontraktet motsvarar drygt två miljarder, och trots att en miljard har klarats av återstår ändå ungefär två miljarder, tack vare optionen.

* Den militära delen av kontraktet består av två delar:
En så kallad direkt del, kopplad till sammansättningen av vagnen. Detta klarar tyskarna genom att stridsvagnen sätts samman i Sverige.

Den andra delen, indirekt motköp, innebär att det tyska försvaret skall köpa materiel från Sverige. Det kan handla om köp av plåster eller gevär. Dessa affärer har gått trögt, men 1998 kunde bland annat Hägglunds sälja bandvagnar, Saab sälja sitt så kallade Training System. Även Bofors gjorde några affärer med tyskarna som gör att summeringen nu ser hygglig ut.

- Det är svårt för det tyska företaget, Krauss-Maffei, att sköta den här delen då det är underställt den tyska motsvarigheten till försvarsdepartementet, säger Charlie Lundgren på FMV som följt motköpsaffärerna sedan början av åttiotalet och varit ansvarig på FMV.

- Vi har dock ingen anledning att tro att denna del inte kommer att klaras, säger han.

En optimism som inte delas av företrädare för försvarsindustrin. Bruno Stangdel på Celsius säger sig inte veta att företaget fått någon indirekt motköpsorder och Dag Törnblom på försvarsindustriernas intresseorganisation menar att det går trögt.

De få som sysslar med den civila delen använder ännu hårdare ord, här handlar det om fiasko och skandal.

Cirka en miljard har godkänts på den civila sidan när halvtid skrivs i denna motköpsaffär. Sluträkning skall ske nio år efter köpet. Om tyskarna då inte uppfyllt sin del av kontraktet blir de straffade med två till tre procent av köpesumman. Men tiden kan förlängas efter förhandling.

Det började bra året efter affären med några aktiviteter i Exportrådets regi. På en mässa i Göteborg presenterade Krauss-Maffei affären, företaget och dess underleverantörer. Och på underleverantörsmässan i Jönköping kunde svenska företag köpa tid för ett samtal med de inblandade tyska företagen.

Men därefter tog aktiviteten slut. Den som då var ansvarig för detta på Exportrådet hette Bo Höglund och gick i denna veva i pension.

- Det är ren skandal som Sverige hanterar den här möjligheten, säger han, det är ju en jättechans för svensk industri. Det handlar om två miljarder kronor och det skulle kunna ge flera tusen arbetstillfällen.

När Bo Hägglund gick i pension tog han med sig Leopardaffären för att driva den i en konsultbyrå.

- Det var ingen på Exportrådet som var speciellt intresserad så det gick bra, säger han, nu håller jag på med detta från och till. Men jag är ju pensionär och räcker ju knappast.

För två år sedan fick två personer på Stockholms Stads näringslivsbolag, SML, upp ögonen för Leopardaffären. De arbetar mot små och medelstora företag i något som kallas Projektforum. Erik Hoas och Peter Mars.

- Vi började rota lite, främst för att se om det fanns några möjligheter för de mindre och medelstora företagen i Mälardalsregionen, säger Erik Hoas. Och det vi fann var helt skrämmande.

- Där fanns affärsmöjligheter för nästan två miljarder och ingen i Sverige sysslade med detta. Vi åkte en första sväng ner till Tyskland och fann att intresset från tysk sida var stort. Tyskarna är ju rädda om sitt anseende. Om de inte uppfyller kraven i Leopardaffären kan det drabba dem i kommande affärer med andra länder.

De gjorde en lista över möjliga affärsmöjligheter, främst för småföretag i Mellansverige. Pengar till projektet kom från länsstyrelser i Mellansverige. Det har nu tickat på, fler resor till Tyskland har gjorts, tyska och svenska företag har kopplats samman och ett antal möjliga affärer är på gång.

Arbetet fick landshövdingarna i Stockholm, Gävleborg, Södermanland, Uppsala, Värmland och Västmanland att tillsammans med finansborgarrådet i Stockholm Mats Hulth formulera ett skarpt brev till dåvarande näringsministern Anders Sundström, försvarsminister Björn von Sydow och statsrådet (samordningsministern) Thage G Pettersson.

I brevet skriver de bland annat att inga särskilda resurser avsatts för att förverkliga de goda intentionerna med civila motköp i Sverige och att de insatser som görs i Sverige motsvarar mindre än en halv promille av affärens civila värde. De menar att det i kommande motköpsaffärer redan vid avtalstillfället bör avsättas resurser för att Sverige skall kunna genomföra affärer av det här slaget. De vill också att den civila delen i motköpsaffärer skall öka för att gagna svensk industri.

Brevet skickades i slutet av maj förra året till departementen.

- Men något svar har vi inte fått, säger Erik Hoas, ärendet har gått till försvarsdepartementet där det ligger i väntan på direktiv för nya motköpsregler.

I halvtid av Leopardaffären återstår alltså affärer för drygt två miljarder som enligt kontraktet skall placeras i Sverige. Cirka en miljard är placerad.

- Men det är främst hos storföretag som ändå gör affärer på Tyskland, som Sandvik och ABB, säger Erik Hoas. De små företagen har knappast möjlighet att på egen hand avsätta tid och kraft för att nå fram till de tyska företagen. De behöver hjälp.

De försöker nu jobba med detta i Projektforums regi med de knappa resurser som länsstyrelserna kan avvara. Det blir då mest genom föreläsningar och presentationer. Någon annan hjälp till företagen räcker varken tid eller resurser till.