Vattenbolag överklagar PFAS-dom: ”En besvikelse”

2021-04-30 16:06  
Ett kommunalt vattenbolag i Ronneby överklagar Blekinge tingsrätts dom. Foto: Johan Nilsson/TT

Det kommunala vattenbolaget i Ronneby dömdes till att betala skadestånd till invånare i Kallinge som fått förorenat dricksvatten i kranarna. Nu överklagas domen till hovrätten.

Det kommunala vattenbolaget i Ronneby är skyldigt att betala skadestånd till invånare i Kallinge som fått dricksvatten förorenat med högfluorerade ämnen (PFAS) i kranarna. Det kom Blekinge tingsrätt fram till i sin dom i mitten av april, sedan 165 invånare i Kallinge stämt bolaget.

Nu väljer vattenbolaget att överklaga domen och begär prövningstillstånd i hovrätten.

– I det här fallet finns det nog goda möjligheter att få prövningstillstånd, säger bolagets juridiska ombud Mathias Kågell-Landgren till TT.

Bolagets styrelse framhåller i ett pressmeddelande att man anser att det saknas ”prejudikat i denna typ av mål där själva risken för skada anses som personskada”.

– Tingsrätten har utökat området för vad man kan få skadestånd för. Man menar att risken för skada är tillräcklig för att få skadestånd och det har inte varit gällande rätt tidigare. Man kan ju inte få skadestånd för risken att bryta ett ben exempelvis utan du får det om du bryter ett ben, säger Kågell-Landgren.

Boende: ”Besviken ändå”

Beskedet om att kommunen överklagar domen var väntat för PFAS-föreningen, som drivit processen mot vattenbolaget.

– Men man är ju besviken ändå. Någonstans har man ju tänkt att de ska vara villiga att ta sitt ansvar och acceptera den här domen. Så att vi kan komma vidare, säger Herman Afzelius, ordförande i föreningen, till TT.

Dricksvattnet hade förorenats med PFAS-ämnen som kom från brandskum på försvarets brandövningsplats på F17. Tingsrätten kom i sin dom fram till att skadeståndsskyldigheten gäller kompensation för personskada i form av förhöjda halter av PFAS i blodet, vilket kan ge hälsorisker. Däremot dömdes inte bolaget till att betala skadestånd för den oro för ohälsa som uppstått.

Fakta: PFAS

PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) förekommer inte naturligt, utan började framställas i större skala på 1950-talet.

PFAS är samlingsnamn för ungefär 4 700 olika industriframställda ämnen med liknande struktur och delvis gemensamma egenskaper.

PFAS innehåller fluoratomer på särskilda platser och molekylerna kännetecknas av att de har en vattenlöslig och en fettlöslig sida. Detta ger dem särskilda ytegenskaper, vilket exempelvis utnyttjas för att göra hållbara bubblor i brandskum, bra glid i skidvalla och vattenavstötande impregnering för textilier och golv.

Andra användningsområden är beläggning i stekpannor och i vissa typer av matförpackningar, till exempel till hamburgare, popcorn och på smörgåspapper.

PFAS är mycket långlivade föreningar som bryts ned synnerligen långsamt. När de väl hamnat i naturen blir de kvar. Därför innebär de ett svårt problem i exempelvis vattentäkter.

Inom EU är det sedan 2008 förbjudet att använda PFAS-ämnet PFOS och sedan 2020 förbjudet att använda ämnet PFOA.

Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) tog i september i fjol fram nya hälsobaserade gränsvärden för PFAS-familjen och de ska inom två år implementeras i Sverige.

Källor: Nationalencyklopedin och Livsmedelsverket

Daniel Kihlström/TT

Mer om: PFAS Dricksvatten

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer