Miljö

Världen missar klimatmål – men det finns hopp

Prognos för utsläpp av växthusgaser. Foto: Anders Humlebo/TT
Prognos för utsläpp av växthusgaser. Foto: Anders Humlebo/TT
Reklam för klimatmötet COP27 i Egypten. Foto: Thomas Hartwell/AP/TT
Reklam för klimatmötet COP27 i Egypten. Foto: Thomas Hartwell/AP/TT

Planeten blir allt varmare medan världen är upptagen med andra bekymmer. Dålig stämning väntas i förhandlingsrummen på klimatmötet COP27 – men det finns också ljusglimtar.

Publicerad

Trots strid och käbbel om formuleringar in i det sista lyckades världens länder på COP26 i Glasgow för ett år sedan visa enad front kring behoven av en högre växel i klimatarbetet. Det gjordes framsteg i planer om utsläppsminskningar och man lovade att återkomma med uppdaterade och mer ambitiösa klimatplaner redan i år.

Sedan dess har mycket gått fel i världen. Rysslands invasion av Ukraina har fördjupat de geopolitiska spänningarna och bidragit till en global energi- och livsmedelskris som tillsammans med inflationen stulit världens uppmärksamhet. Dessutom gör klimatförändringarna sig påminda genom torka, värmeböljor och en "monsun på steroider" som lagt delar av Pakistan under vatten.

När en tårfylld ordförande avslutade mötet i Glasgow konstaterade han att Parisavtalets mål att begränsa den globala temperaturhöjningen till 1,5 grader fortfarande var vid liv – men med svag puls.

Nu har Egypten tagit över ordförandeklubban och årets klimattoppmöte har inletts i Sharm el-Sheikh. Här är en sammanfattning om vad som har hänt sedan sist.

Tiden rinner ut för klimatmålen

Det finns inte längre någon trovärdig väg framåt för att nå 1,5 gradersmålet. Det konstaterar FN:s miljöprogram Unep som har undersökt gapet mellan ländernas planer för utsläppsminskningar och det vetenskapen säger behövs för att klara Parisavtalets mål att hålla temperaturökningen till väl under 2 grader, helst 1,5 grader.

Världen har redan värmts upp med nästan 1,2 grader, jämfört med förindustriell tid, och nuvarande klimatplaner pekar enligt Unep på en uppvärmning på runt 2,4–2,6 grader till slutet av århundradet, förutsatt att alla åtaganden implementeras. För att uppfylla Parisavtalets mål måste de kommande åtta åren leverera utsläppsminskningar i en aldrig tidigare skådad skala, vilket enligt Unep kräver en systemomfattande omställning.

Trots löftet i Glasgow har bara ett 20-tal länder skickat in nya eller uppdaterade planer inför mötet i Egypten. Med ländernas nuvarande åtaganden kommer utsläppen att öka med 10,6 procent till 2030, jämfört med 2010, enligt FN:s klimatsekretariat.

Plånböckerna måste öppnas ytterligare

I Köpenhamn 2009 lovade rika länder att bidra med 100 miljarder dollar om året fram till 2025 för att finansiera klimatomställningen i fattigare länder. Det anses dock vara långt från summan som verkligen behövs och har trots det fortfarande inte uppfyllts – vilket spär på misstron och den dålig stämningen i förhandlingsrummen.

Egypten har också lovat att rikta strålkastarljuset mot en mer kontroversiell fråga i förhandlingarna: kravet från låginkomstländer om kompensation för förluster och skador som uppstår till följd av klimatförändringarna redan nu. Rika länder har länge hållit emot av rädsla för att behöva erkänna formellt ansvar för klimatförändringarna på grund av sina utsläpp och därmed ställas inför oändliga skadeståndskrav.

Parisavtalet har en roll att spela

Utsläppen av växthusgaser ökar fortfarande och klimatförändringarnas effekter är redan påtagliga runt om i världen. Men det finns ändå vissa framsteg att tala om.

Före Paris var världen nämligen på väg mot en global uppvärmning på 4,5 grader i slutet av seklet, jämfört med förindustriell tid.

När länderna skrev under Parisavtalet stod det klart att målen var otillräckliga, men tanken är att ambitionerna ska öka successivt – även om det just nu tycks ske med små myrsteg. Men världen har trots allt bättre förutsättningar att lyckas, bland annat tack vare att kostnaderna för sol- och vindkraft och batterier sjunkit dramatiskt.

Vind i seglen för förnybart

Världens näst största utsläppare (efter Kina) kommer till COP27 efter att ha godkänt ett reformpaket som innebär att närmare 400 miljarder dollar ska investeras i initiativ för ren energi och en övergång från fossila bränslen. Det väntas minska USA:s koldioxidutsläpp med 1 miljard ton årligen till slutet av decenniet och förhoppningen är att fler länder ska inspireras av hur den amerikanska ekonomin ska ställas om.

Och även om Kina, som ensamt står för en tredjedel av världens utsläpp, är världsledande när det gäller användningen av kol är landet också världsledande på grön energi – och installerar varje år mer än vad Europa och USA gör tillsammans.

Att Luiz Inácio "Lula" da Silva nyligen tog hem segern i Brasiliens presidentval ses som en möjlig vändpunkt i kampen för att nå de globala klimatmålen. Med den uttalade klimatskeptikern Jair Bolsonaro vid makten har Amazonas viktiga regnskogar skövlats i rask takt – vilket Lula säger sig vilja stoppa.

Nyligen förutspådde även det internationella energiorganet IEA för första gången att efterfrågan på fossila bränslen sannolikt kommer att nå sin topp i slutet av decenniet. "Den globala energikrisen som utlöstes av Rysslands invasion av Ukraina har föranlett ett försök från många länder att använda andra energikällor för att ersätta naturgasen som Ryssland har undanhållit marknaden", kommenterar IEA-chefen Fatih Birol utvecklingen och konstaterar att sol och vind fyller mycket av gapet medan uppgången av kolanvändning enligt honom tycks vara tillfällig.