Miljö

Varför är COP27 viktigt? Här är allt du behöver veta om klimatkonferensen

Årets stora FN-möte om klimatet hålls i badorten Sharm el-Sheikh i Egypten. Foto: Thomas Hartwell/AP/TT
Årets stora FN-möte om klimatet hålls i badorten Sharm el-Sheikh i Egypten. Foto: Thomas Hartwell/AP/TT

Tiotusentals människor från hela världen samlas i Sharm el-Sheikh under ett par veckor i november. Varför då? Här är allt du behöver veta om FN:s klimatkonferens COP27.

Publicerad

Vad är COP27?

De första klimatförhandlingarna mellan världens länder (Conference of the Parties, COP) hölls 1995. Förhandlingarna har fortsatt med årliga möten, som är ett forum för beslutsfattare att diskutera klimatförändringarna på global nivå och utvärdera hur det går i klimatarbetet.

När och var hålls årets klimatkonferens?

Årets möte hålls i den egyptiska turistorten Sharm el-Sheikh, mellan Sinaihalvöns öken och Röda havet, den 6-18 november.

Värdskapet roterar mellan olika regioner och det är femte gången som COP hålls i ett afrikanskt land. Regeringar i regionen hoppas att det ska bidra till att uppmärksamma de allvarliga effekterna av klimatförändringarna på kontinenten, som enligt FN:s klimatpanel IPCC är en av de mest utsatta i världen.

Vi har ju redan Parisavtalet. Varför behövs COP?

Planeten värms upp på grund av utsläpp som orsakas av människan, främst genom förbränning av fossila bränslen som olja, gas och kol. I Paris 2015 enades världen om att begränsa den globala temperaturhöjningen till väl under 2 grader jämfört med förindustriell tid, helst 1,5 grader. Det ska främst ske genom minskade utsläpp.

Alla länder som står bakom Parisavtalet ska lämna in nationella klimatplaner till FN. I dessa beskrivs hur landet tänker bidra till att uppfylla avtalets mål. Sverige lämnar inte in någon egen klimatplan utan ingår i den gemensamma för hela EU.

Ambitionerna ska ökas efter hand och var femte år sker en avstämning i samband med klimattoppmötet. Förhoppningen är att COP27 ska bidra till att ord går till handling i klimatarbetet eftersom alla delar av Parisavtalet nu är på plats.

Så hur går det – är vi på banan för att nå Parisavtalets mål?

Nej. Den globala uppvärmningen ligger på omkring 1,1 grader och utsläppen har inte börjat minska. Bara ett 20-tal länder har uppdaterat sina klimatplaner inför COP27.

En FN-sammanställning av ländernas nuvarande åtaganden visar att utsläppen av växthusgaser kommer att öka med omkring 10 procent till 2030 – i stället för att minska med runt 50 procent, vilket behövs för att klara 1,5 gradersmålet.

Hur viktigt är årets möte?

De som deltar understryker att varje FN-konferens om klimatet är viktig. Sharm el-Sheikh beskrivs dock som något av ett mellanårsmöte där många tekniska frågor ska avhandlas medan de tunga besluten väntas utebli.

COP28 i Förenade arabemiraten nästa år lär få mer uppmärksamhet. Då är det första gången sedan Parisavtalet skrevs under som det ska ske en avstämning (global stocktake) för att se hur avtalet följs och hur det går med det gemensamma målet.

Vad kommer att diskuteras på COP27?

Världsledare kommer att vara på plats 7–8 november. Under den första veckan sker förhandlingar på tjänstemannanivå och sedan ansluter klimatministrarna under den sista veckan för att ta mötet i mål.

En av frågorna som kommer att avhandlas handlar om klimatanpassning, där förhandlingarna kommer att fokusera på ett arbetsprogram som handlar om hur man ska mäta framsteg i anpassningsarbetet på global nivå. Mycket kommer också att kretsa kring pengar, bland annat statusen kring det ännu ouppfyllda målet på 100 miljarder dollar om året i klimatfinansiering till fattiga länder och diskussioner om det nya finansiella målet som ska sättas efter 2025.

Sårbara länder har också drivit på för att frågan om kompensation för klimatrelaterade förluster och skador (loss and damage) ska lyftas på dagordningen. Det finns krav på en ny fond för att finansiera återuppbyggnad – vilket USA och EU motsätter sig.

Hur ser gästlistan ut?

En stor snackis är förstås vem som kommer och vem som väljer att stanna hemma. Mötet är inte bara ett tillfälle att se till att klimatarbetet växlas upp utan det är också diplomati på hög nivå – och en chans att försöka lösa några av de geopolitiska knutar som bromsar världens åtgärder för utsläppsminskningar.

Över 30 000 personer har registrerat sig – allt från officiella delegater till journalister och aktivister, varav de senare dock förpassas till en särskilt anvisad protestplats som inte ligger i anslutning till konferenslokalen. Det auktoritära Egypten är känt för att kväsa missnöjesyttringar och har ökat säkerheten och bevakningen i Sharm el-Sheikh.

USA:s president Joe Biden väntas delta åtminstone en dag. Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak dyker också upp – efter att först ha tänkt skippa konferensen till förmån för "brådskande inrikespolitiska frågor", ett uttalande som väckte kritik. De får sällskap av europeiska ledare som Frankrikes president Emmanuel Macron, Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, Italiens premiärminister Giorgia Meloni och Sveriges statsminister Ulf Kristersson.

Kinas president Xi Jinping väntas inte till mötet, han dök inte heller upp på COP26. Rysslands president Vladimir Putin vill inte heller mingla med de andra världsledarna i Egypten men skickar en delegation. Däremot har Luiz Inácio "Lula" da Silva som nyligen vann presidentvalet i Brasilien aviserat sitt deltagande.

Hur kommer kriget i Ukraina att påverka mötet?

Rysslands invasion av Ukraina har skapat geopolitiska spänningar och riktat strålkastaren mot världens beroende av fossila bränslen, den största boven bakom klimatförändringarna. Storexportören Ryssland matar krigskassan med olje- och gaspengar och febrila försök har pågått för att minska affärerna med Moskva. Flera europeiska länder eldar mer kol i strid med sina klimatlöften sedan Ryssland stängt av gaskranarna.

Frågan huruvida kriget – som har stulit mycket av världsledarnas uppmärksamhet under året – kommer att påskynda eller bromsa omställningen från fossila bränslen till rena energikällor hänger oundvikligen över COP27.

Ordlista: NDC, COP, IPCC? Så hänger du med i klimatsnacket

Här är ordlistan för dig som vill hänga med i diskussionerna.

COP27: Nej, det är inte ännu en i raden av halvdåliga polisserier utan namnet på klimatkonferensen i Egypten. COP står för "Conference of the Parties" och syftar på parterna i FN:s klimatkonvention. De möts varje år och konferensen i Sharm el-Sheikh är nummer 27 i ordningen.

UNFCCC: Förkortning för FN:s klimatkonvention som ska begränsa de globala utsläppen av växthusgaser. För att låta extra insatt säger du "U-N-F-triple-C" i engelskspråkiga sammanhang. Skrevs under vid världskonferensen i Rio 1992 och står för United Nations Framework Convention on Climate Change.

IPCC: FN:s klimatpanel (Intergovernmental Panel on Climate Change) som sammanställer vad vetenskapen känner till om klimatförändringarna.

Parisavtalet: Den juridiskt bindande överenskommelse från 2015 som enade världens länder i ett avtal för att tackla den globala uppvärmningen och minska utsläppen av växthusgas.

NDC: Ännu en förkortning? Just den här är dock särskilt bra att ha koll på i samband med klimatmötet. Det handlar om nationella klimatåtaganden ("nationally determined contributions") som beskriver hur olika länder ska nå Parisavtalets mål.

1,5 grader: Syftar på Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2 grader, helst 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid. Världen har dock redan värmts upp till 1,1 grader och är snabbt på väg mot 1,5 grader, enligt FN:s klimatpanel.

Negativa utsläpp: Handlar inte om utsläpp med dålig inställning utan om att suga upp, samla in eller på andra sätt ta hand om koldioxid som redan har släppts ut i atmosfären. Det kan handla om skogsplantering, koldioxidinlagring från biobränsle och infångning av koldioxid från luften. Kallas även minusutsläpp.

Nettonollutsläpp: Strävan efter att få ner utsläppen så mycket som möjligt och kompensera det som ändå släpps ut med negativa utsläpp. På så sätt ska plusutsläpp och minusutsläpp bli till ett slags nollutsläpp.

Antropogena utsläpp: Utsläpp som är orsakade av människor, i motsats till utsläpp som uppstår i naturen.

Kolsänkor: Något som långsiktigt fångar upp koldioxid från atmosfären genom att binda den. Skogar, kärr och hav är exempel på kolsänkor.

Klimatfinansiering: Rika länder har lovat 100 miljarder dollar om året till utvecklingsländer, för att hjälpa dem att begränsa utsläppen och hantera klimatförändringarna. Löftet har dock inte uppfyllts vilket har skadat förtroendet i de internationella förhandlingarna.

Loss and damage (förluster och skador): En av de stora stridsfrågorna. Fattigare länder, som drabbas oproportionerligt hårt av de utsläpp som de har bidragit minst till, kräver kompensation för skador och förluster som redan nu uppstår till följd av klimatförändringarna. EU och USA håller emot av rädsla för stora betalningskrav.

Mitigation (dämpande åtgärd): När det handlar om klimatet betyder det engelska ordet ”mitigation” helt enkelt utsläppsminskningar.

Adaptation (anpassning): Handlar om hur världens länder kan anpassa sig till klimatförändringarnas effekter. Det kan handla om att ta fram system som tidigt kan varna för översvämningar eller bygga barriärer för att tackla stigande havsnivåer.