Vad utlöste tsunamin? Seismologiska mysteriet kan vara löst

2022-02-11 07:05  
Tsunamivarningar utlöses ofta efter jordbävningar och vulkanutbrott. Bild från Kalifornien i januari, efter Hungavulkanens utbrott i Tonga. Foto: Kent Porter/The Press Democrat/AP/TT

Flodvågen spred sig till tre världshav men dess ursprung förbryllade forskare. Nu kan det seismologiska mysteriet ha fått sin lösning: tsunamin orsakades i själva verket av en "nästan osynlig" jordbävning i havet, enligt en studie.

I augusti förra året registrerades en jordbävning med magnituden 7,5 vid Sydsandwichöarna i södra Atlanten och en tsunami utlöstes. Flodvågen forsade fram över jordklotet och nådde stränder så långt som 10 000 km bort – men då försvagad och inte särskilt stor. Det var första gången sedan 2004 som en tsunami registrerades i tre hav, förutom Atlanten även i Stilla havet och Indiska oceanen.

Händelsen förbryllade seismologer eftersom skalvets centrum låg 47 kilometer under jordytan, vilket är för djupt för att utlösa en tsunami. Dessutom var brottytan nästan 400 kilometer – vilket borde ha orsakat en mycket kraftigare jordbävning.

– Det var lite märkligt alltihop, säger Björn Lund, universitetslektor i seismologi vid Uppsala universitet, till TT.

Läs mer: ”Havsglidare” ger nya ledtrådar om Södra oceanens klimatpåverkan

Fem delskalv

Nu tror sig dock forskare i USA ha hittat svaret på vad som egentligen hände den där augustidagen i Atlanten. De har kommit fram till att det inte handlade om en enskild jordbävning utan om fem delskalv som sammanlagt pågick under flera minuter, enligt studien som har publicerats i vetenskapstidskriften Geophysical Research Letters.

Det tredje skalvet – en grundare och långsammare jordbävning med magnituden 8,2 – skedde 15 kilometer under ytan och tros ha utlöst flodvågen. Det pågick i 200 sekunder och stod för 70 procent av energin som frigjordes vid jordbävningen, enligt studiens huvudförfattare Zhe Jia, seismolog vid California Institute of Technology.

Men skalvet doldes i härvan av seismiska vågor som störde varandra under händelsen och upptäcktes först när forskarna filtrerade sökningen och undersökte vågorna som spreds från det större skalvet under en längre period än brukligt – 500 sekunder.

– Den tredje händelsen är speciell eftersom den var enorm och den var tyst. I de data vi normalt tittar på (för att övervaka jordbävningar) var den nästan osynlig, säger Jia i en kommentar.

Oväntade tsunamier

Den här typen av komplexa jordbävningar kan resultera i oväntade tsunamier, enligt forskarna som framhåller vikten av att förbättra metoderna som används för att förutsäga dem. Som exempel tar de hur USA:s geologiska myndighet USGS inledningsvis rapporterade skalvet med magnituden 7,5 och först dagen efter ändrade till 8,2. Vid det laget svepte vågor redan upp på stränder långt därifrån.

Björn Lund, som själv inte är inblandad i den aktuella studien, håller med om att det är viktigt att snabbt kunna förutse tsunamijordbävningar.

– I Japan 2011, vid den tsunami som orsakade Fukushimakatastrofen, tog det bara vattenvågen 20-25 minuter att komma in till land. Man har inte så mycket tid på sig.

Kamp mot klockan

Tsunamivarningssystem triggas av själva jordbävningen, innan man ens vet om det blir någon flodvåg, eftersom det inte finns tid att vänta och se.

– Därför är det viktigt att jordbävningsanalysen blir så bra möjligt, säger Lund.

– Men långa vågor färdas långsammare så det blir en kamp mot tiden att få tag i dem och analysera dem innan det blir försent för människor i närheten. Den här studien kan fungera som en påminnelse om att snabbt undersöka data man inte brukar titta på.

Kan det finnas många jordbävningar av den här typen, som är "osynliga" och går under radarn?

– Det skulle kunna vara så, säger Lund.

– Ju långsammare de rör sig desto mindre skakar det, då krävs känsligare instrument och andra våglängder för att hitta dem. I sådana här subduktionszoner, där en tektonisk platta trycks in under en annan, vet man att det finns en hel del långsamma jordbävningar som man inte kan se med vanliga seismiska instrument.

Fakta: Tsunami

En tsunami är en långvågig havsvåg eller flodvåg som orsakas av havsbottnens vertikala rörelser i samband med jordbävningar, vulkanutbrott eller jordskred.

Tsunamier har en vågperiod kring 10 minuter eller längre och våglängder till havs som är över 100 km. Våghöjden hos en tsunami som orsakas av en jordbävning beror på skalvets styrka och avståndet från hypocentrum.

En tsunami i Indiska oceanen orsakade stor förödelse den 26 december 2004. Antalet döda uppskattas till omkring 230 000, över 500 var svenskar. Den orsakades av en jordbävning med en magnitud på cirka 9,0 i havsbottnen väster om Sumatra. Värst drabbades Indonesien, Thailand, Sri Lanka och Indien. Tsunamin nådde Afrikas östkust och skördade även där dödsoffer.

Den 11 mars 2011 drabbades Japan av en ungefär lika kraftig jordbävning i Stilla havet. Den gav upphov till en tsunami som svepte in mot ön Honshus nordöstra kust där över 15 000 människor dog. Stora delar av Fukushimas kärnkraftverk förstördes med radioaktiva utsläpp som följd.

Källa: Nationalencyklopedin

Sofia Eriksson/TT

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer